Det spännande med tråkig teknik
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kommer du ihåg när du för första gången testade en mobiltelefon? Eller när du gick över från att använda disketter till CD? Kanske minns du första gången du lyssnade på musik via Spotify?
Våra minnen skiftar förstås beroende på åldern. För somliga var den första mobiltelefonen en klumpig NMT-väska, medan den för andra var en modern och glansig smarttelefon.
I dagens tekniktäta värld står artificiell intelligens, eller AI, i centrum för många diskussioner. Nyheter om generativ AI, som kan skapa text, bild, ljud och film, fyller våra flöden dagligen.
Att hålla sig uppdaterad är mer än ett heltidsjobb och jag kan inte låta bli att tänka som teknikjournalist Melissa Heikkilä vid MIT Technology Review: ”While everyone is looking for exciting new uses for generative AI, I personally can’t wait for it to become boring”.
När vi tänker på teknik och innovation svävar tankarna ofta iväg till det allra senaste, som till exempel AI, virtuell verklighet och självkörande bilar. Men den verkligt revolutionerande tekniken är inte nödvändigtvis den som diskuteras i media utan den som är så integrerad att vi knappt lägger märke till den längre.
Teknik som, med brist på ett bättre ord, blivit ”tråkig”.
Ta till exempel internet, som på 1990-talet öppnade upp en helt ny värld av möjligheter, men samtidigt var en källa till frustration med långsamma uppkopplingar och tjutande modem. Idag är internet en oumbärlig del av vårt liv.
Likaså driver databaser, molntjänster och olika typer av programvara världsekonomin i tysthet. De är inte längre hajpade, men är grundläggande för vår moderna tillvaro.
På samma sätt har det gått med många av de mest revolutionerande teknologierna i historien. Hjulet och tryckpressen, elektriciteten och internet har alla följt samma mönster: från att vara sensationella nyheter till att bli vardagliga nödvändigheter.
Man brukar säga att en teknologi kan anses framgångsrik då den blivit osynlig. Hjulen får bilen och cykeln att röra sig framåt, men vi blir medvetna om dem först när vi råkar ut för punktering. Vi blir extra medvetna om elektricitetens centrala roll i vårt samhälle när det blir strömavbrott. Och Internet påminner oss om sin existens när en tjänst ligger nere eller när vi inte får kontakt med wifi-nätverket.
I en av sina inspirerande TED-föreläsningar berättar Hans Rosling en medryckande historia om när hans familj fick sin första tvättmaskin. Han beskriver tvättmaskinen som magisk, som industrialiseringens största uppfinning.
Det magiska låg dock inte i tekniken i sig, inte heller nödvändigtvis i att man slapp tvätta kläderna för hand. Det riktigt magiska var att maskinen gav Roslings mamma tid att gå till biblioteket, tid att läsa för sina barn och utbilda sig själv.
Plötsligt fanns det tid över för att ägna sig åt andra, mer värdefulla uppgifter.
Medan det idag kan verka magiskt när en chattbot ger svar på våra frågor, kommer även denna funktionalitet att byggas in i våra vardagliga system och bli lika naturlig och ”tråkig” som annan bakgrundsteknologi. En osynlig hjälpreda som kan ge oss mer tid till annat.
Historien har gång på gång visat att den verkliga magin med innovation inte ligger i den inledande hajpen. I stället infinner magin sig då tekniken med tiden blir osynlig, en integrerad del av vårt dagliga liv.
Här kan du läsa fler kolumner av Linda Mannila.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.