Förflytta dig till innehållet

Sover även havet under vintern?

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Vintern har fortsatt efter årsskiftet med förnyad intensitet. I år är både snö- och istäcket tjockare än de senaste åren.

Den 20 januari var utbredningen av havsisen i Östersjön 131 000 km², vilket är nästan 5 gånger större än i fjol.

Dessa stora kast hör till klimatförändringens oundvikliga variationer, trots att långtidstrenden är mildare vintrar med varmare temperaturer i luft och hav, mer nederbörd, tunnare is och mindre isutbredning.

Trots klimatförändringen, har vi här upp i norr fortfarande något vi kan kalla vinter och vi brukar säga att naturen sover såhär dags under året, så när som på fågelbordets tjatter.

Men huruvida även havet och dess invånare slumrar eller inte har fått förnyat intresse i och med frågor kring klimatförändringens möjliga effekter för havsekosystemen.

Havsisen, dess flora och fauna och betydelse för havets ekosystem har undersökts mycket, såväl här i Östersjön som i andra nordliga områden i Arktis.

Under vintermånaderna är vattentemperaturen som lägst, till och med under nollstrecket, precis vid havsytan och under isen.

Trots detta förekommer en rätt omfattande produktion av isalger som ger ett färskt tillskott av mat till havets ekosystem under vintermånaderna när den vanliga primärproduktionen av mikroalger och större, för ögat synliga, alger och sjögräs, inte är möjlig p.g.a. temperatur och ljusintensitet (mörkret).

Vi har även en viss aning om vad de större djuren i havet, som sälar och fiskar, gör under vintermånaderna.

Sälarna är i full gång med framförallt uppfödning av kutarna, deras ungar, under vinterhalvåret.

Fiskar, som även de kan röra på sig, förflytta sig mellan grundare och djupare områden för att antingen spara på energi eller föröka sig, beroende på om de föredrar varmare eller kallar vattentemperaturer.

Dessa förändringar syns även i utbudet i fiskdiskarna. Det är till exempel möjligt att just nu få köpa lake, som är en fisk som trivs i kalla temperaturer och kommer upp till grundare områden under vintern.

Däremot vet vi faktiskt mycket litet om basbiologin i havet under vinterhalvåret för våra ryggradslösa arter, så som musslor, maskar och kräftdjur.

Vi kan genom att studera musslornas skal se tillväxten från år till år och att detta sker under sommarmånaderna, men vad sker med musslorna, som inte kan förflytta sig på samma sätt som fiskarna från grunda till djupa områden under vintern?

Vi kan utröna en del förändringar i mångfald, mängd djur osv. från samhällsanalyser av bottendjuren framförallt från sen höst och tidig vår.

Men den länge antagna hypotesen att havets ekosystem går in i ett tillstånd av dvala ifrågasätts nu, såväl här i Östersjön som Arktis.

Detta i och med att bl.a. modelleringarna av ekosystemet visar på att mängden mat som produceras under sommaren och under istäcket inte räcker till för tex. bottendjuren.

Det måste alltså finnas andra källor till föda och processer i havet som vi inte känner till.

Under de kommande veckorna kommer därför just frågan om huruvida havet sover under vintern eller ej, hur länken mellan havsytan/istäcket och havsbottnen ser ut under vintern att studeras av forskare från Miljö- och marinbiologin vid Åbo Akademi på Husö Biologiska Station på Åland.

Dessa studier är en del av en större satsning, genom olika mindre och större (EU-)projekt, på att försöka förstå omfattningen och flödet av produktionen (kolet) i havet under hela året, inte bara här i Östersjön utan även i andra istäckta områden, så som Arktis.

Orsaken till att vintern i havet inte har studerats lika intensivt som sommaren är naturligtvis de utmanande förhållandena vintertid.

Dock har vi en ypperlig chans att använda vårt ”Östersjölaboratorium”, som erbjuder närhet till infrastruktur som möjliggör åretrunt-provtagningar såväl som miljöer som fortfarande har is.

Här kan du läsa fler kolumner av Anna Törnroos-Remes.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter