Relationen mellan Sverige och Finland är starkare än någonsin – ”i Sverige är det just nu ett uppsving för det finska och Finland”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Den här veckan har jag haft glädjen att delta i republikens president Alexander Stubbs och hans maka Suzanne Innes-Stubbs första statsbesök till Sverige. Det har varit en otroligt fin upplevelse. Jag upplever att Sveriges och Finlands relation är starkare än någonsin.
Besöket, som både omfattade Stockholm och Göteborg, innebar allt från mottagning på det Kungliga Slottet och möten i Sveriges riksdag, till skolbesök, universitetsbesök och en fin konstutställning. I Göteborg besökte vi också stadens hamn och Älvsborgs fästning. I Stockholm hade jag glädjen att delta i en lunch på inbjudan av Jacob Wallenberg , ordförande för Svenskt näringsliv där fokus låg på försvarsinnovation, energi och AI.
Statsbesöket blev en stor succé. I över 600 år var vi ett land. Det svenska språket, kulturen, samhällsordningen och våra värderingar har förenat oss. Från mina hemtrakter i Österbotten skeppades tjära till Stockholm redan på Gustav Vasas tid. På samma sätt spelar Åbo och Egentliga Finland en central roll i våra länders gemensamma berättelse. Våra kultur- och handelsförbindelser har en lång historia, och för många av oss finländare är Stockholm något av vår ”andra huvudstad”.
Och vi ser betydelsen av det här än idag. Kulturen känner inte av några gränser. För många i Finland är det naturligt att studera eller arbeta i Sverige, men nu ser vi också ett ökat intresse från svenskt håll att studera och jobba i Finland. För många företag är Sverige den närmaste marknaden och vice versa. Just det här gränsfria utbytet är en enorm rikedom både socialt, kulturellt och ekonomiskt sett.
Det är också helt klart att de exceptionella tider vi nu upplevt de senaste åren har fört oss närmare varandra. Jag är ofantligt glad över att Finland och Sverige nu är medlemmar av Nato. Det skapar stabilitet och trygghet i Norden och Östersjön på ett helt nytt sätt. Djupare samarbete på ett område skapar förutsättningar också för ökat samarbete också på andra områden. Något som jag också ser tydligt i mitt uppdrag som nordisk samarbetsminister.
I Sverige och Finland delar vi delvis möjligheter och utmaningar. I mitt anförande på näringslivslunchen, lyfte jag upp vikten av att satsa på utbildningen i våra bägge länder. På våra barn och unga. Det är med kunskap och innovationer vi kommer klara oss och kan skapa tillväxt och välfärd inför morgondagen och framtiden. Utbildningen har en nyckelroll för att främja hållbara, demokratiska och framgångsrika samhällen.
För de nära relationerna och för samarbetet är det också onekligen så, att språket spelar roll. Ett gemensamt språk förenar och gör förståelsen för varandra djupare. Därför är värnandet av det svenska i Finland också oerhört viktigt med tanke på förhållandet till Sverige och för det nordiska samarbetet. Det arbetet ska vi fortsätta med. Och visst är det också för Finland en stor fördel att republikens president och flera ministrar kan föra dialog på svenska.
Ett väldigt viktigt steg för det svenska tog vi senast nu i torsdags i regeringen. Då godkände statsrådet den proposition jag berett inom Undervisnings- och kulturministeriet om att det så kallade stora språkprovet, det vill säga språkexamen som visar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, ska göras avgiftsfritt.
Kravet på att avlägga en separat, kostsam examen har försatt svenskspråkiga i en ojämlik situation. Med den här ändringen hoppas jag att också att vi framöver ser fler svenskspråkiga som söker sig till statliga tjänster.
Att kunna språk är alltid en rikedom. Under statsbesöket var det en mycket fin upplevelse att lyssna till Miriam Bryant , som uppträdde med sång på svenska och finska under presidentparet Stubbs svarsmottagning för Deras Majestäter konung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia . I Sverige är det just nu ett uppsving för det finska och Finland. Tillsammans är vi starkare, och det här ska vi alltid komma ihåg.
Här kan du läsa fler kolumner av Anna-Maja Henriksson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.