Den svenskspråkiga uppsökande ungdoms- och verkstadsverksamheten i Åbo har inte upphört
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
På hösten 2020 fick vi beskedet om att ungdomsverkstaden Troja i Åbo som Kårkulla samkommun drivit läggs ner på grund av ekonomiska orsaker. Troja har arrangerat svenskspråkig uppsökande ungdoms- och verkstadsverksamhet för unga under 29 år. Målet med verksamheten har varit att erbjuda stöd åt unga som riskerar att bli utanför, att hjälpa ungdomar hitta en studie- eller arbetsplats, eller helt enkelt erbjuda vänskap och trygghet. Samma service erbjuder Åbo stad åt de finskspråkiga.
Redan på hösten 2019 fanns det oro i luften över Trojas framtid och det var skäl att agera. Via mitt initiativ skrevs det in i Åbo stads operativa verksamhetsplan för år 2020 att uppsökande ungdoms- och verkstadsverksamhet skall arrangeras i Åbo, antingen av staden eller av en aktör från tredje sektorn. Då det slutliga beskedet om nedläggningen kom året därpå var det politiskt lätt att gräva fram beslutet i operativa planen, som i sista hand förbinder staden till verksamheten.
Trots skrivelsen i stadens operativa verksamhetsplan var vi inom SFP oroliga över hur det skulle utspela sig i praktiken och oroliga för att de svenskspråkiga ungdomarna skulle bli utanför ifall inte något konkret görs. På ungdomsnämndens möte 2020 beslöts det att staden kommer att ta över verksamheten. För oss var det ytterst viktigt att ärendet skulle bevakas politiskt och därför initierade jag till ett tillägg i protokollet där det skrevs in att en redogörelse över hur verksamheten planeras komma igång skall rapporteras åt ungdomsnämnden i mars 2021.
På ungdomsnämndens möte i mars fick nämnden ta del av hur den uppsökande ungdoms- och verkstadsverksamhet skall arrangeras i Åbo. Det var glädjande att höra att Åbo stad håller på att rekrytera en svenskspråkig ungdomsledare till Åbo stads verkstad Fendari.
Dessutom fick vi höra att ytterligare en person med högre språkkrav skall rekryteras och att en stor del av personalen kommer att få utbildning i det svenska språket.
Att kunna arrangera denna typ av verksamhet är i sista hand en ekonomisk fråga och det finns olika instanser inblandade som fattar beslut. Hela modellen över hur det fungerar i praktiken och byråkratin bakom är rätt så invecklad att förstå och flera aktörer är inblandade; Åbo stads ungdoms- och arbetskraftstjänster, Kårkulla samkommun (t.o.m år 2020), Egentliga Finlands TE-byrå och Regionförvaltningsverket.
Det vore väl enklare att ha en modell med en och samma servicepunkt det vill säga ett ställe var servicen ges från en och samma lucka, oberoende av vem som arrangerar tjänsten. Det kan också konstateras att informationen om möjligheten till hjälp och stöd tidigare varit delvis otydlig eftersom både Troja och Åbo stad parallellt arrangerat uppsökande ungdomsverksamhet på svenska. Så varför inte samarbeta under samma tak för att uppnå ett bättre resultat?
I det hela, kan man konstatera att utan SFP:s agerande skulle antagligen den svenskspråkiga verksamheten ha fallit mellan stolarna. Det kan också påvisas att arbetet för de unga, speciellt nu under och efter coronatider, är något vi alla måste ta på allvar och ta tag i.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.