Spårvagnslösningen är dyrare jämfört med elbussar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagn i Åbo. Jag blandar mig i diskussionen beträffande spårvagnar för att jag är född i Åbo och läser ÅU.
Diskussionen handlar om hur man ska röra sig behändigt, billigt och miljövänligt från Kråkkärret till hamnen.
Spårvagnen är en över hundra år gammal teknik, oflexibel och mycket dyr att bygga och under flera års byggnadstid kommer den att orsaka megaproblem för den övriga trafiken.
På 1960- och -70-talet diskuterades mycket den s.k. ”Åbusjukan” som journalisten Sakke Määttänen skrev om i Helsingin Sanomat för Åbotidningarna ville inte diskutera ämnet.
Åbosjukan betydde att stadens tjänstemän och de stora byggnadsfirmorna och konsulterna körde igenom stora projekt utan att fråga råd av stadens invånare. Nu ”luktar” det lite detsamma och detta gäller också det så kallade entimmeståget.
Jag har följt med diskussionen om snabbspårvagnen i Helsingfors och den massiva kritiken som den nu får av invånarna. Till exempel så lär den ha ett mycket högt skrikande oljud, folk kan inte sova eller koncentrera sig på sitt arbete, husen skakar och folk kan inte längre hålla fönstren öppna.
Under provkörningarna med snabbspårvägslinje 15 i Helsingfors så konstaterade en tjänsteman att den inte för oljud eller stör sin omgivning och att ingen klagat.
Nu hänvisar Artturi Lähdetie i HS (27.10.2023) till att uttalandet var ett missförstånd. Personen som då uttalade sig hade ingenting med klagomålen gällande spårtrafiken att göra.
Med andra ord: negativa klagomål beaktas ej. Kommer det att gå så även i Åbo? Under den senaste tiden har det funnits flera artiklar i HS gällande snabbspårvagnens nackdelar. Ett exempel är att spårvagnen har egna trafikregler som bilisterna inte känner till och detta orsakar flera kollisioner.
Det lär hända att bilarnas hjul fastnar i skenorna vilket gör att trafiken för både bilarna och spårvagnarna står stilla.
Nu planerar Helsingfors trafikverk nya tekniska lösningar som ska smörja spåren antagligen med olja, vaselin och andra kemikalier så att de störande ljuden upphör. Är det så vi invånare vill ha det, att gifterna från spåren sprids ut i naturen?
Elbussarna är en ny teknik som snabbt utvecklas, deras leveranstid är relativt kort vilket gör att de snabbt kan sättas in på de linjer som behöver dem. De är alltså mycket flexibla. I dag finns det redan elbussar som kan ta upp till 300 passagerare. Stadens tjänstemän har inte informerat hur många människor som ska transporteras.
Jag åkte själv med snabbspårvagnen i Helsingfors fram och tillbaka mellan ändstationerna en vardag mellan klockan 12.56 och 14.45.
Då steg det på i medeltal per hållplats 1,9 personer, men det är förstås fler under rusningstiden. Enligt chauffören är det ännu lugnare tidigt på morgonen eller på kvällen. På båda ändstationerna steg det på cirka 15 personer.
Spårvagnslösningen jämfört med elbussar är flera hundra miljoner euro dyrare. Därtill kommer miljöaspekterna då man tänker på användandet av stål och betong. Ifall man väljer elbussarna så kan de transportera människor inom ett år och man behöver inte anställa extra personer eller använda sig av konsulter för planering.
Ifall Åbo stad går in för att välja spårvagnsalternativet så ska de i framtiden inte klaga på att de inte har råd för lagstadgade utgifter typ skolor och daghem för att inte tala om övriga utgifter.
Ralf Nikander
Helsingfors
En sak till: I alla de fallen där kollisioner skett med de nya snabbspårvagnarna på snabbspårvägslinjen 15 har det varit mellan bilar och en paketbil i Otnäs – och fall av vårdslöshet där chaufförerna inte har brytt sig eller glömt att följa reglerna och vart man får köra och vart man inte får det. Tyvärr kan vi inte fortsätta att planera våra städer bara enligt bilisternas villkor, detta gäller likaså Åbo. Hoppas verkligen att dessa olyckor skulle minska och att bilisterna själva börjar vänja sig vid snabbspårvägen.
Åsikterna står för skribenten själv. Ja, det är klart att i snabbspårvägslinjen 15 har man helt missat det där med att bygga så lite kurvor som möjligt och smörjningssystemet hade man inte ens förverkligat, men fortfarande kunde man ej heller fortsätta med några som helst bussar på vårt lands mest använda busslinje. I Åbos fall kan inte Kråkkärret- bussarna utan lediga platser i rusningstid och dessutom drabbas i rusningstid av alltför mycket trängande bilar, inte sköta om trafiken för det planerade Kuppis-Österås- området, och i Åbo hamnområde klagas det på alltför mycket bilar idag, så att snabbspårvägen är helt oundviklig och obligatorisk och Turun Raitiotie Oy planerar byggtekniskt snabbspårvägen. Alla har rätt till sina egna åsikter men man måste se till vad som faktiskt är vettigare alternativ på längre sikt. Att ställa emot spårvagnsinvesteringar mot skolor och daghem hör inte heller hemma i modern stadspolitik och ingenstans fungerar det att ställa investeringar mot varandra. Åbo är dessutom Nordens överlägset största stadsregion med 341 000 där inte ens lokaltåg kör och av vårt lands största städer har högsta andelen privatbilism. Åbo och Åboregionen fungerar inte utan lokaltåg och snabbspårvagnarna.