Idrott i Åbo: Nya tider, gamla utmaningar – ”2021 listade Åbo åtta idrottsplatser som borde renoveras eller ersättas med nya innan år 2030, men inga har påbörjats”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Åbo stad identifierar sig som en europeisk kulturstad enligt ”Kulturlöftet 2029”.
Begreppet ”kultur” används i en bred bemärkelse för att beteckna allt det som samhället överför till sina efterkommande.
Till kulturen hör bland annat språk, näringsliv, konst – och idrott. Åbos kulturlöfte omfattar då idrottskulturen samt moderniseringen av idrottsplatser som idag är ovärderliga för stadens tiotals idrottsföreningar och tiotusentals Åbobor.
2021 listade Åbo åtta idrottsplatser som borde renoveras eller ersättas med nya innan år 2030. Idag har inga nya idrottsplatser börjat byggas och inga renoveringar påbörjats.
Privata initiativ har länge spelat en stor roll inom idrott. Harri Ahola nämner i Turun Sanomats kolumnserie ”Kadonneet Kilpakentät” att Kuppisparkens idrottsplats under sina första 50 år drevs med nästan enbart privat finansiering.
Även Kuppis fotbollsstadion, som färdigställdes år 2003, hade inte blivit av som bara ett stadsprojekt utan privat understöd.
Det är tydligt att det behövs extern finansiering för idrottsplatser, eftersom staden inte planerar på att bygga fler. Det är osäkert om den nya ordningen kommer att påskynda uppförandet – eller nedläggningen av idrottsplatser.
Den ökande stillasittande livsstilen, allvaret i utanförskapet och de växande psykiska hälsoproblemen är djupt oroväckande bland befolkningen. Till alla dessa frågor har idrottsföreningarna svar. Den ökande ojämlikheten i flera av Åbos stadsdelar och rapporterna om ökat ungdomsvåld får inte ignoreras i beslutsprocessen.
Vi delar ansvaret för att forma de vuxna som denna stad skapar. Idrott bör inte ses som en lyx reserverad för goda tider, utan snarare som en kraft som bidrar till att skapa välmående.
Jan Guillou betonade i ”Ondskan” (1981) att ”idrott är demokratiskt”, som ett ställningstagande mot ojämlikhet. Fotboll är en av de mest demokratiska sporterna. Dess förmåga att som en global sport bryta ner segregation, engagera massor och erbjuda ungdomar meningsfull sysselsättning är betydande.
Det handlar inte bara om att planera Åbos idrottsplatser för framtiden, utan även om att skapa bättre livsmöjligheter för kommande generationer av Åbobor.
Denna uppgift utmanas av Åbos vinterförhållanden. Under vintern har nödsituationen för Åbos fotbollsplaner varit värre än någonsin.
De två privata kupolhallen Impivaara och Reso har varit ur bruk på grund av sprickbildning, samtidigt som den privata hallen i Renparken, som har kollapsat varje vinter under de senaste åren, har varit helt oanvändbar.
Vi behöver en ärlig diskussion om hur staden ska investera för att främja invånarnas välmående på ett jämlikt sätt, särskilt under instabila förhållanden. Om vår stad bara undervisade en fjärdedel av läroplanen under vintern på grund av brist på varma klassrum för elever, vem skulle då vara ansvarig för att bygga dessa klassrum?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.