Bedöm konsekvenserna för glesbygden
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Politik. Det kanske inte går att jämlikt ordna tjänsterna ute på landsbygden eller i skärgården på samma sätt som i tätorter, men man borde via en konsekvensbedömning sträva efter jämlikhet. På grund av avstånden i en glesbygd kan en centralisering ställa till med problem liksom även upphandlingen.
I Österbotten går man och funderar på hur servicen ska ordnas ute i bygderna.
Maten på äldreboendet på Bergö tillreds nu i samma hus i anslutning till en annan kommunal enhet. Men på grund av kravet på upphandling kan man i framtiden få maten levererad från centralköket i Malax 35 km från äldreboendet med bekostnad på servicens kvalitet.
I Åboland går man och funderar på hur äldreboendet på Kimitoön ska ordnas när välfärdsområdet vill bygga nytt i Kimito centrum. Ska de nuvarande äldreboendena i Västanfjärd och Dragsfjärd stängas och allt koncentreras till centrum?
Och i Nyland oroar man sig över hur det ska gå med den nuvarande hälsovårdscentralen i Hangö. Blir Hangöborna i framtiden tvungna att söka sin hälsovård i Ekenäs, cirkaa 40 km bort, 30 minuter med bil om man har bil?
Välfärdsområdenas beslut om servicenät, sätten att ordna tjänster och om upphandlingar har olika konsekvenser i centralstäder, tätorter och på glesbygden. De beslut som görs har stor betydelse för livet och vardagen för människor som bor på olika håll i regionen.
Det avgörande borde vara att garantera likvärdig/jämlik välfärd, hälsa och trygghet för befolkningen i hela regionen, oberoende av boningsort. Det fungerar nödvändigtvis inte lika ute i glesbygden som inne i tätorterna. Därför är det viktigt att välfärdsområdet också bedömer vilka konsekvenser besluten kan få för landsbygden.
En modell för en sådan konsekvensbedömning kunde vara den ”Landsbygdssäkring” som ingår i statsrådets nationella anvisningar om bedömning av konsekvenser vid lagberedning och den anvisning om landsbygdskonsekvenser som utfärdats av jord- och skogsbruksministeriet.
Tyvärr finns anvisningarna enbart på finska. Därtill bör man beakta språk- och skärgårdsförhållanden där man kanske inte har fast vägförbindelse.
Vi svenska seniorer uppmanar alla välfärdsområden att låta bedöma konsekvenserna av följderna av sina strategier, planer och program utgående från glesbygd, skärgård och språkförhållanden. I annat fall kan en del av befolkningen sättas i en ojämlik ställning.
Svenska seniorer i Finland
Kjell Wennström
ordförande
Gunilla Jusslin
vice ordförande
Björn Fant
vice ordförande
Intressant att man i insändaren tar ställning till en eventuell kommande investering i Kimitoöns kommunen. Man för fram att det är viktigt att välfärdsområdet skulle bedöma vilka konsekvenser besluten kan få för landsbygden. Är inte hela Kimitoön landsbygd? Däremot tar man inte ställning till att många svenskspråkiga i Åbo får en längre väg till vård då Åbolands sjukhus blir en vårdcentral för svenskspråkiga klienter. Ja och hurudan konsekvens har detta beslut på landsbygdens utveckling, då befolkningen i Åboland skall åka in till Åbolands sjukhus för att få vård på svenska. (de svenskspråkiga i Åbo är för få att upprätthålla en svenskspråkig service i Åbo) Detta skriver jag nog under ”Vi svenska seniorer uppmanar alla välfärdsområden att låta bedöma konsekvenserna av följderna av sina strategier, planer och program utgående från glesbygd, skärgård och språkförhållanden. I annat fall kan en del av befolkningen sättas i en ojämlik ställning.” Fastän den kommande servicen i Åbolands sjukhus kommer att sätta en del av befolkningen i en ojämlik ställning, i och med att en del av närservicen i Åboland kommer att flyttas till Åbo.