Ny ÅA-professor i kyrkohistoria: Motståndet mot kvinnopräster lever än, också vid ÅA
Det sägs ibland att Finland uppnått full jämställdhet.
Men hur är det i kyrkan, som drygt 65 procent av finländarna hör till?
– Nånej, inte är det jämställt! säger Päivi Salmesvuori , ny professor i kyrkohistoria vid Åbo Akademi.
Själv prästvigde hon sig för 15 år sedan. Hon ville vara en rollmodell: en präst och en forskare. Då hade hon i många år som lärare på teologiska fakulteten på Helsingfors universitet sett hur unga kvinnor mött motstånd.
– De skakades om i hela sin existens då kurskamrater sa åt dem att ”inte ska du tänka på att bli präst”, säger Salmesvuori.
Kvinnor har prästvigts i Finland sedan 1988. Men motståndet lever.
– Jag vet att teologin vid Åbo Akademi har rykte att vara konservativ. Men konservatism finns nog också i Helsingfors.
Päivi Salmesvuori
- Aktuell som: Ny professor i kyrkohistoria vid Åbo Akademi
- Bor: I Torparbacken i Helsingfors, pendlar till Åbo
- Ålder: 59
- Familj: Tre barn, ett barnbarn, det andra föds snart, katt och hund.
- Akademisk bakgrund: Docent i kyrkohistoria och genusvetenskap, universitetslektor och forskare i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet åren 1997-2022.
- På fritiden: Arbetar gärna med händerna, trädgårdsarbete, att sy och sticka. Tycker om gamla hus och har just målat en dörr i en underbar blå färg som är blandad enligt modell från 1700-talskyrkan i Sastamala.
- Favoritplats i Åbo: Domkyrkan. Paavo Halonens krucifixutställning i kyrkan blev nästan som en liten pilgrimsresa.
- Firar påsk: Med att ta hand om det äldre barnbarnet som ska få ett syskon
- Om Bibeln: Den överraskar alltid. Vilken visdom där finns. Jag läste nyss Predikaren som talade om hur den som äger mycket också ständigt bär på en oro över sina ägodelar.
Pia HeikkiläFeministteolog
Salmesvuori är förutom kyrkohistoriker också docent i genusvetenskap.
Hon kallar sig feministteolog och forskar gärna kring kvinnor och maktutövning i kyrkohistorien. Hon disputerade till exempel om Den heliga Birgitta.
Vad betyder det att vara feministteolog?
– Jag tänkte att ”inte har jag någon egen teologi”. Men sen såg jag hur unga tjejer fick känna att de inte dög. För mig betyder feminist att vara för jämställdhet. Jag har två döttrar och en son och vet att pojkar också kämpar med trånga normer. Min önskan är att var och en kunde ses som människa.
Salmesvuori påminner om universitetets idé: att lära sig att reflektera och analysera.
– Jag har som lärare många gånger sett hur studenter utvecklas, blir mångsidigare och börjar se saker från olika håll. Det är fantastiskt, säger hon.
Mannen norm i 40 000 år
Just nu är hon engagerad i forskning om de kvinnliga prästernas historia.
Innan kyrkan i Finland godkände att prästämbetet är öppet också för kvinnor åkte många teologer till Sverige för att prästvigas. Vad hände med dem? Och hur såg det ut i kulisserna under kvinnoprästkampen i Finland?
Salmesvuori påminner om att mannen som ledare har varit norm i 40 000 år. Det är först de hundra senaste som kvinnor har fått ta chefspositioner.
Jämställdheten är inte tillnärmelsevis ”färdig”.
– Jämställdhet är ett verb. Den kräver ständigt arbete, det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster, säger Salmesvuori.
”Vi ska välkomna alla som vill viga sig”
Hon talar gärna om människosyn. I den finns svaret på många konflikter.
Den egna människosynen är också Salmesvuoris svar på huruvida kyrkan borde viga samkönade par.
– Vi borde välkomna precis alla som vill bli vigda i en kyrka, säger hon.
Pia HeikkiläStudenterna behöver ramar, inte flexibilitet
På många punkter är Päivi Salmesvuori progressiv. Men på ett område kallar hon sig tant – också i förhållande till Åbo Akademi, som gärna lyfter fram sin ”flexibilitet.”
– Jag ser hur studenter, unga människor, går sönder av all flexibilitet. Många behöver i stället ramar. Fasta deadlines och tydliga krav, inte ett ständigt jämkande, säger hon.
Själv har hon fått uppskattning för sin strikta stil som lärare.
– Det handlar om att våga ställa krav. En lärare vid ett universitet ska inte agera som en förstående förälder, säger hon.
Universiteten är för ängsliga
Hon protesterar också emot den ängslighet som högskolor idag uppvisar mot ”arbetslivets krav”.
– Universiteten behöver inga särskilda kurser för att lära ut vad man behöver kunna i arbetslivet. Att skriva en pro gradu övar studenterna i alla slags färdigheter som behövs på jobbet: processarbete, grupparbete, självstyrning, kreativitet, kritisk förhållning och analys, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.