En hjärnskakning, hur allvarlig är en sådan egentligen?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ibland kan det hända att man faller och slår sitt huvud. Är det en lätt beröring, känner man en övergående smärta, får kanske en bula och glömmer skadan efter en tid. Ifall stöten har varit hård, kan det hända att hjärnan, som är skyddad av skallbenen, också har lidit en skada. Man talar då om en hjärnskakning.
Skadan yttrar sig så att man kanske förlorar medvetandet för ett ögonblick. Efteråt har man huvudvärk, blir dåsig, kastar upp, får kanske snuva, synstörningar och man drabbas av en kortvarig minnesförlust.
Dessutom kan man känna svindel och bli irriterad och desorienterad.
När besvären fortsätter och inte går om med vanlig smärtmedicin, brukar patienten söka sig till läkare för att få hjälp. Vanligen utfrågas patienten om olycksfallet och det görs en del enkla neurologiska tester för att försäkra sig om att inget allvarligare har inträffat. Man får i allmänhet sjukledigt för någon dag eller en vecka och ombes återkomma om besvären fortsätter efter sjukledigheten.
Ofta rekommenderas det att man är tillsammans med en familjemedlem eller vän under det kommande dygnet för att garantera att det finns någon som kan se efter ens välbefinnande och vid behov kalla på hjälp.
Ifall symptomen är väldigt svåra och de neurologiska testerna visar att allt inte fungerar normalt, hänvisas patienten som jourfall till en akutmottagning. Där görs en ny bedömning och om det då föreligger en misstanke om hjärnskada, görs det en datortomografi eller magnetundersökning av hjärnan.
Om dessa undersökningar visar att det förekommit en blödning i hjärnan, tas patienten in på sjukhus för observation och en eventuell operation av blödningen.
I Finland uppsöker årligen 40 000 personer läkare för hjärnskakning. Mest representerade är barn och äldre personer. Den främsta orsaken är fall (56 procent). Trafikolyckor, kontakt med föremål och misshandel svarar tillsammans för resten. Det finns ett stort mörkertal: alla uppsöker inte vård och behandling.
Det finns ännu ingen direkt medicin mot hjärnskakning, men symptomen åtgärdas på olika sätt. Upprepade hjärnskakningar kan leda till olika kroniska besvär såsom depression, Parkinsons sjukdom eller demens.
Vad kunde man själv göra för att lindra skadeverkningarna? Det gäller att vila tills man mår bra. Fysiskt ansträngande sporter bör undvikas. Att bära hjälm när man cyklar eller åker med sparkbräde kan ge skydd mot hjärnskakning om man råka falla.
Åbofirman Medicortex utvecklar en snabbtest, som hjälper till att diagnostisera en hjärnskakning. Det finns alla utsikter att en sådan kunde bli färdig inom två år. Den kliniska forskningen gällande barnpatienter är nästa steg i utvecklingsarbetet.
Nyligen läste vi om att amerikanska armén har stött utvecklingsprojektet med ett miljonbelopp. Världen är i skriande behov av bättre diagnosmetoder när det gäller hjärnskakning. En sådan är nämligen alltid allvarlig.
Mårten Kvist
Docent i allmänmedicin
Medicinsk direktör, Medicortex Finland Ab
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.