Det är inte bara män som behöver luta sig tillbaka i en skön länsstol.

Det begrep snickerifabriken Boman i Åbo på 1920-talet. De formgav en länsstol för den nya tidens jäktade kvinnor. 

Carl-Johan Bomans arkiv/Riksarkivet

Nya möbler föds inte i ett tomrum. Tidens anda styr vad som produceras. På 1920-talet var allt fler kvinnor ute i arbetslivet och då behövdes en egen stol att vila i.

Det här berättar forskaren Maija Mäkikalli i sin bok och doktorsavhandling om snickerifabriken Boman i Åbo som verkade i nästan 100 år (1871-1967).

Pia Heikkilä

En gång var den störst i Finland och berömd för sin kvalitet.

Sen har den nästan glömts bort.

Lyckligtvis hittade Mäkikalli en orörd arkivskatt hemma hos forna vd:n Carl-Johan Bomans dotter Marianne. Tack vare den kunde hon göra vetenskap av möbelproduktionen och samtidigt berätta företagets historia.

Handgjord fartygsinredning

Bomans byggde också fartygsinredning. Crichtons varv vid åstranden behövde underleverantörer.

Det fanns efterfrågan för annat än billig serieproduktion: de skickliga konsthantverkarna på Bomans mejslade fram så kallade intarsiadekorationer i trä.

De förskönade bland annat Sverigebåten Bore II som stod klar år 1938 (fotnot: det finns fyra fartyg med namnet Bore II). 

Carl-Johan Bomans arkiv/Riksarkivet

Träsnidarna Hjalmar Eriksson och Otto Holmström var mästare på området. Båda hade studerat på Åbo ritskola och var lika mycket konstnärer som hantverkare.

— Konstmuseets chef Axel Haartman sörjde särskilt att Eriksson aldrig blev konstnär på heltid, säger Maija Mäkikalli.

Svensk Åbosläkt

Nikolai Boman, svenskspråkig Åbobo, grundade Bomans ångsnickeri redan år 1871.

Carl-Jacob Gardberg / Turun museokeskus

Som störst var företaget år 1917 med 430 anställda. Sedan rasade exporten till den ryska marknaden och Bomans snickerier i S:t Petersburg och Moskva stängdes.

Inrikes ökade konkurrensen. Bland annat grundades Asko av tidigare Bomananställda Aukusti Avonius  i Lahtis år 1918 och allt fler serieproducerande möbelfabriker såg dagens ljus.

Privat

År 1919 togs Nikolais son Carl-Johan över. Han var utbildad på en konstindustriell högskola i Berlin.

— Carl-Johan Boman som formgivare var uppskattad i de konstindustriella kretsarna, säger Mäkikalli.

Bomans stod från första början för hög kvalitet. De modernare möblerna, från 1930-talet framåt, blev kända för sin moderata och enkla stil. Särskilt billiga var de däremot inte.

Möblerna gjordes med omsorg i fabriken som länge låg på Slottsgatan 42 (nedanför Kakola) och senare längre ner mot hamnen på Slottsgatan 79.

Tidigt under vinterkriget bombskadades fabriken, reparerades men förstördes igen i bombningarna i juni 1941. I oktober 1942 öppnades fabriken och fabriksbutiken på nya adressen Hertig Johans Parkgata 3.

1955 köptes Oy Boman Ab upp av Wärtsilä. Den finländska storindustrin köpte gärna upp formgivningsföretag: Wärtsilä ägde också Arabia och Ahlström ägde Iittala.

Samhällsutvecklingen syns i möblerna

I sin forskning kring Bomans har Maija Mäkikalli fokuserat på 1920-1950-talet och hur samhällsutvecklingen syns i möblerna.

Förutom vilstolen för kvinnor finns exempel som de intarsiadekorerade cocktailskåpen som blev populära i slutet av 1940-talet.

Yehia Eweis/Helsingfors stadsmuseum

Under kriget fick nya slags toalettbord för kvinnor genomslag.

Omgivningens förhållningssätt till kvinnors make up hade genom tiderna vacklat och ofta landat i moralisk skepticism. En skild möbel för skönhetsvård var inte så högt värderad. Under de svåra förhållandena krigsåren blev det – vilket kan tyckas något motstridigt – däremot viktigt att kvinnor också hann ta hand om sitt utseende.

Carl-Johan Bomans arkiv/Riksarkivet

-Att visa upp ett vårdat yttre stärkte självaktningen och blev någon form av motståndshandling, säger Mäkikalli.

Bomans lanserade toalettbord under produktnamn som ”Else” och ”Grace”.

Carl-Johan Bomans arkiv/Riksarkivet

Då landet efter krigsåren åter byggdes upp med massproduktion av små bostäder svarade Bomans på efterfrågan på särskilt praktiska möbler. Ett exempel är stolen ”Dublett” med justerbar sitthöjd som därmed skulle fungera både som en bekväm vilstol men också som en arbets- eller köksbordsstol.

Den hörde till serien Aura som lanserades år 1954.

Carl-Johan Bomans arkiv/Riksarkivet

Trots att det är över 50 år sedan Bomans fabrik stängde i Åbo år 1967 finns spåren kvar i staden.

Konserthusets stolar är byggda hos Boman – vad ska månne hända med dem då huset på Aningaisgatan överges till förmån för nya Musikhuset?

I museet Ett hem finns föremål från Bomans. I privata hem används än i dag möbler från Bomans. Bolaget öppnade redan i slutet av 1800-talet butiker också i Tammerfors och Helsingfors.

I Helsingfors öppnade Carl-Johans bror Paul ett eget företag på 1930-talet. Boman-möbler är sålunda spridda långt utanför Åbo.

Hur vet man om man har en Bomanmöbel hemma?

— Man kan leta efter en frimärksstor Bomanstämpel, tidiga möbler har också haft en liten metallplakett. Tyvärr har inte alla Bomanmöbler en stämpel, så man kan också söka bilder och ritningar av Bomanproducerade möbler på Riksarkivets filial i Åbo eller via åbo museicentral, säger Mäkikalli.

Bomanmöbler finns också i till exempel museerna Visavuori i Valkeakoski och Hvitträsk i Esbo.

Innan Mäkikallis doktorsavhandling fanns ingen bredare dokumentation, historik eller forskning kring Bomans möbelfabrik – trots att formgivning är en finländsk paradgren och Bomans en viktig del av Åbos företagshistoria.

Vad beror det på att Bomans hamnat i skymundan?

–Svårt att säga. Den konstindustriella scenen är koncentrerad till huvudstadsregionen och i själva verket har det inte forskats särskilt mycket om den finländska formgivningen.

Vill du veta mer?

Maija Mäkikalli föreläser om Bomans den 20 april på Åbosamfundet i Brinkalahuset klockan 17. 

Hon disputerade år 2021 vid Åbo universitet i ämnet kulturhistoria med avhandlingen ”Laatuhuonekaluja koteihin: Boman, moderni ja suomalaisen huonekalutaiteen murros 1920-luvulta 1950-luvulle.”

Pia Heikkilä

Pia Heikkilä
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln