Skolorna i Hangö kan tappa 100 elever på fyra år – anpassningen har börjat
Antalet elever i skolorna i Hangö ser ut att minska med ungefär 100 fram till läsåret 2025-2026. Detta kan medföra en granskning av skolnätet under de kommande fyra åren.
Detta står att läsa i utkastet till utvecklingsplan för utbildningsväsendet i Hangö. Det är ett dokument som görs upp vart fjärde år och definierar verksamheten och dess målsättningar.
– Nog kan man säga att planen präglas av elevbortfallet. Men faktum är att vi hade betydligt flera anpassningsförslag i den nuvarande planen. I den kommande planen finns inte så konkreta förslag som berör elevbortfallet, säger bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson.
Minskning med cirka 15 procent
Prognoserna har förvärrats ytterligare i jämförelse med utvecklingsperioden 2018–2022.
I de finskspråkiga grundskolorna uppskattas elevantalet sjunka från detta års antal, 367, till 289 elever läsåret 2025–2026.
I de svenskspråkiga skolorna går motsvarande utveckling från 305 till 286 elever.
Totalt skulle elevmängden sjunka från 672 till 575 elever, vilket innebär en minskning med nästan 100 elever totalt eller cirka 15 procent.
Uppskattningen för läsåret 2025-26 baserar sig på födelsestatistik. I planen konstateras dock att antalet kan stiga snabbt om flyttningsrörelsen kan styras till Hangö.
Skolorna i Lappvik granskas nästa år
Elevbortfallet kan medföra en granskning av skolnätet under kommande utvecklingsperiod. Hangöby skola har tidigare varit under lupp.
– Bildningsnämnden beslutade hösten 2020 att vi ska följa upp Hangöby skolas fortsättning under hösten 2022, säger Gustafsson.
Gustafsson påpekar att man redan gjort lyckade anpassningar med att till exempel flytta eleverna från Hangonkylän koulu till Hangöby skola och i stället inhyst förskoleundervisning i Hangonkylän koulus fastighet.
Enligt planen ska Lappvik skolas och Lappohjan koulus fortsättning utvärderas nästa år.
– Elevmängden i Lappvik skola är väldigt liten, konstaterar Gustafsson.
Tjänster anpassas
Under utvecklingsperioden måste man anpassa lärartjänsterna till det verkliga behovet. Vid början av perioden framkommer det bland annat att antalet finskspråkiga klasslärartjänster är för stort i jämförelse med behovet.
Även en del av ämneslärartjänsterna bör ändras, eftersom antalet undervisningstimmar inte motsvarar det verkliga behovet.
För de flesta ämnen som undervisas i grundskolan grundas ämneslärartjänster så att i regel två undervisningsämnen sammanförs.
Man kan också vara tvungen att ersätta dessa med timlärartjänster. Vid behov undervisar timlärare även över språkgränsen. Tjänsterna kan också vara gemensamma med gymnasiet.
Dessa åtgärder tas i beaktande vid lärarpensioneringar eller vid meddelande om avsked från tjänst.
Inga barn kom med inflyttningen
Gustafsson säger att elevbortfallet är oroväckande eftersom det procentuellt sett är stort inom en snar framtid, speciellt på den finska sidan.
– Glappet mellan in- och utflyttning är inte så stort. I fjol hade Hangö till och med totalt sett mer inflyttning än utflyttning. Men det var inte familjer med barn i skolåldern.
Problemet är att det föds för lite barn i Hangö.
– Nativiteten är ungefär hälften av mortaliteten på årsbasis. Hangö behöver arbetsför befolkning och med den hoppas jag på barnfamiljer. Men detta är ett nationellt problem, säger han.
Planen för 2022–2026 behandlas i bildningsnämnden på torsdag.
Som inflyttad till Hangö 1998 (från Kimitoön 😉) är jag införstådd med att det behövs fyraårsplaner, men detta är ju inget som kommit på ”mitt i allt”. På min tid har staden krympt från ~10300 till ~8000 och andelen 60+ har stigit märkbart.
Tappet är så stort och har pågått så länge att en tillfällig ökning inte gör så stor skillnad. Hela systemet är från början uppbyggt för mycket större årskullar och jag tror att vi börjar närma oss en ”kritisk massa” där det blir bara svårare att få klasser fyllda, timmar åt lärarna och vettig användning av fastigheter.
Det att medelålders+ flyttar in är trevligt, men också problematiskt. Man brukar säga att ”folket får de ledare de förtjänar”, detsamma gäller representation i kommunen/staden. Fast vi äldre (själv 40+) vill och försöker komma ihåg barn och yngre så är det ändå inte riktigt samma sak som om en yngre (som lever sin ungdom nu) för fram verkliga behov och önskemål.
Siv Sandberg har använt uttrycket ”Behärskat krympande” som (om jag förstått rätt) torde ta mindre ont om man börjar tidigare. Vi har redan allvarlig brist på inhoppare och säsongsarbetare, det kommer att bli etter värre vartefter de allt mindre årskullarna kommer upp i de åldrarna. På samma gång ökar dock de allt äldre som möjligen behöver service/vård. Morjens ekvation att lösa… Trevligt veckoslut 👍🏼😎!