Vindkraft stärker lokalsamhället

Energi, särskilt i form av elektricitet, är en nyckelfråga för hur vi skall kunna fortsätta att utveckla vårt samhälle i mer hållbar riktning. Ökad elektrifiering är nödvändig för att reducera skadliga utsläpp, men vägen framåt är omgärdad av regleringar och politiska beslut, som kan dra ut på tiden.

Ett utsläppsfritt alternativ är vindkraft, som redan i dag står för 17,3 procent (27,6 TWh) av all elproduktion i grannlandet Sverige jämfört med 8 procent i Finland. Diskussionen går het i kommunerna om vindkraftsturbinerna och deras påverkan på vårt landskap – sällan tar man upp den unika möjligheten att åter göra energiproduktionen lokal och få pengarna att stanna i hemkommunen.

Många av oss är gamla nog att komma ihåg det lokala mejeriet och närbutiken, byskolan, den lilla hälsocentralen och sågverket vid ån med en damm och ett småskaligt vattenkraftverk. Vi har upplevt koncentrationen till stora enheter, supermarkets, centralskolor, regionmejerier och enorma sjukhus. Också energiproduktionen har samlats till ett fåtal gigantiska högteknologiska enheter och nationella nätverk med höga överföringskostnader.

Men, vi har sett att trenden vänder med gårdsmejerier och annan småskalig tillverkning, samtidigt som el- och fibernäten gett de boende på landet samma tjänster som erbjuds i staden.

Nu öppnas också en möjlighet att genom förnyelsebar produktion av grön elenergi via vindkraft och solpaneler flytta generering av elkraft till mindre lokala enheter. Tack vare lagring av överskottsenergi kan vi skapa oberoende och en hög grad av självförsörjning.

Med exempel från Sverige kan vi tydligt se att vindkraften stärker lokalsamhället, skapar skatteintäkter och nya arbetsplatser och stimulerar till inflyttning och fast boende i kommunerna. Mer information om den senaste tekniken kan kanske skingra fördomarna om enorma master, som påverkar landskapets profil, och ljudnivåer som stör naturens lugn och djurlivet.

Viktigast med vindkraften, förutom att den ger möjlighet till lokal produktion av elektricitet, är att den kan ge möjlighet för landsortskommuner med avfolkning att få en nystart. Etableringen av vindkraftverk ger både direkta och indirekta intäkter med nya serviceföretag som bygger och sköter vindkraftsparkerna. Resultatet är nya skatteintäkter samt arrendeavgifter till markägare, men också att lokala entreprenörer får bygga vägar mm vilket ger långsiktig avkastning och tryggar dessa kommuners tillväxt. Det som behövs är lokal aktivitet för att ta vara på möjligheterna. 

Om man ser till Sverige har desvenska kommunerna historiskthaft ett incitament att investera i vindkraft eftersom det fram till och med juli 2016 fanns ett undantag från energiskatten för egenproducerad el från vindkraft, använd i den egna verksamheten. Men, detta skatteundantag har avskaffats från och med 2017. Sedan dess har många kommuner sålt av sina verk, en del relativt nyproducerade under 2010-talet. Andra aktörer har tagit över och investerare från Sverige och utlandet har satsat på vindkraft.

Sverige har i dag en obalans mellan produktion och konsumtion av el. I norra Sverige produceras årligen 65-75TWh vattenkraft. Mera än 80 procent av Sveriges totala elkonsumtion sker i södra och mellersta Sverige. I Sverige som helhet råder överkapacitet på elektricitet räknat på hela året, vilket gör att man kan exportera en del av överskottet till Finland. Men, när efterfrågan är som störst räcker inte kapaciteten till och Sverige tvingas därför att under kortare tid starta upp sin olje-eldade reservkraftanläggning i Karlshamn.

Solenergin är i ropet, men ger idag endast cirka 1 procent av den energi som förbrukas i Norden. Vindkraften kommer därför att behövas alltmer i framtiden, både land- och havsbaserad vindkraft, eftersom nya industriella projekt startas upp. Dessa kommer att behöva grön el, vilket innebär att det mesta av all vindkraftsel från de stora vindkraftsparkerna i norr kommer att förbrukas på plats. 

Enligt energiexperter är ett lockbete för investeringar i vindkraft i södra Sverige att ersättningen för producerad elkraft är upp till 50 procent högre per MWh än i norr. Lösningen kommer bli att man måste bygga mer elproduktion i mellersta och södra Sverige, vilket till största delen kan ske enbart genom storskalig ny havsbaserad vindkraft. Elpriset kommer bli ett allt mera viktigt incitament för att få medborgarna att acceptera mer vindkraft.

Vindkraften omgärdas fortfarande av hinder i form av långa tillståndsprocesser, en ojämn prisbild, där vindkraftägare till och med tvingas betala för att producera energi när det råder överskott på sol- och vindkraft, samt negativa attityder. Ett aktuellt exempel är när fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic motsätter sig vindkraftsetableringar i jämtländska Krokom, där han har en jaktstuga. Men, har motståndet reella grunder och kan vi få grön energi utan att förändra sättet att producera den?

De som vill ha en obruten havshorisont har i många fall ändå utsikt över kraftledningar, mobilmaster, järnvägsspår och landsvägar. Man vill äta kakan med förnybar grön energi, men vill inte hjälpa till att baka den. Tillståndsprocessen bör förenklas och kommuner bör inte få lägga in veto i ett skede då projektören lagt tid och pengar på sin vindkraftsanläggning.

Beträffande ljudnivåerna har de nya, högre masterna stora fördelar. Turbulensen blir mindre på högre höjder med högre och jämnare medelvind, vilket ger en jämnare elproduktion. Därmed minskar även slitaget. Mycket av ljudet förorsakas av varierande effekt, men högre upp har vi jämnare medelvindar kring 8 m/s, som är idealiska för vindkraftsproduktion. Rotorn gör bara10-12varv vid full effekt per minut jämfört med upp till 35-40 varv för de äldre, betydligt mindre vindkraftverken. Ljudnivån sjunker till enbart33-35dB (A) vid markytan, vilket motsvarar en viskning.

Ett alternativ är att använda vindturbiner med vertikala axlar, något som kan passa för mindre lokala system. Det ger möjlighet att producera och spara energi utanför de stora nationella elnäten. Dessa har annorlunda rotorer och normalt kan man inte höra något biljud på 20 meters avstånd. I Sverige kan markägare ställa upp vertikala turbiner med3-5kW effekt utan bygglov om grannarna ger sitt godkännande. En skillnad mot Finland är också att enbart de parter som direkt berörs av ett beslut eller en olägenhet kan överklaga beslutet, inte alltså automatiskt alla kommuninvånare.

Ekonomiskt agerar vindkraften i Sverige i dag på marknadsmässiga villkor. Den fjärde generationens vindkraftverk placeras utanför tättbebyggt område. Tack vare intelligent styrning kan effekten styras antingen till elnätet, vilket ger en nätnyttointäkt, och elen kan korttids lagras i olika former av batterier eller långtids lagras som vätgas producerad genom elektrolys av vatten eller från biomassa. Det är också möjligt att framställa syntetisk metanol genom att förena vätgas med växthusgasen koldioxid. Både vätgasen och metanolen kan användas som bränsle för fordon och fartyg eller för att generera reservkraft. Vi får alltså lokala energikluster, som minskar sårbarheten vid kriser.

Tack vare att vindkraften numera har betydligt längre drift-och avskrivningstid landar avkastningen för kommuner som är positiva till investeringar i vindkraft på miljonbelopp. En enda vindkraftpark kan skapa årliga intäkter på miljontals euro direkt samt hundratusentals euro indirekt i form av ökad ekonomisk aktivitet i lokalsamhället. Har våra landsbygdskommuner råd att avvisa framtidens gröna energi?