”Svenska Gårdens inställning till bevarandet av det svenska rummet är sorglig”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Åbo svenska rum. Thorbjörn Andersson är på rätt linje (ÅU 12.12), det vill säga att vi ska kunna förutsätta att Svenska Gården, bolaget, förvaltar kapitalet väl i enlighet med donatorernas önskemål.
Bolaget har säkert försökt sitt bästa. Man har dock sålt största delen av fastigheten vid Auragatan inför renoveringen av helheten i kvarteret.
Renoveringen budgeterades till fem miljoner och kostade tio miljoner euro.
Nu sitter bolaget med stora skulder och räknar med att hyresgästerna – också föreningarna – ska stå för investeringen. Därför har hyrorna höjts och därför har föreningarna hamnat i knipa.
Såsom Andersson skriver ”donatorernas önskan har varit att fastigheten ska förvaltas väl, så att det finns en fastighet för svenskt rum”. Har fastigheten förvaltats väl?
Nu planerar Svenska Gården att sälja affärslokalerna längs Auragatan, affärslokalerna som i dag inbringar en stor inkomst för bolaget.
Ska man sälja den mjölkande kon?
I åratal har föreningsrådet och föreningarna betalat hyra för sina lokaliteter i Gillesgården, men det finns en gräns förhyresnivån.
Frivilligverksamhet, basarer, medlemsavgifter och bidrag från olika håll räcker till slut inte till för den marknadshyra som Svenska Gården nu bär och vill höja framöver för att lappa sin ekonomi.
Att Svenska Gårdens ordförande Olav Sjövall i en diskussion om Gillesgårdens framtid i radiointervjun (Yle 9.12) verkar understöda förslaget om restaurangernas intresse att hyra de svenska föreningarnas rum som lager för restaurangerna är sorgligt.
Svenska Gårdens inställning till bevarandet av det svenska rummet är också sorglig.
Ulla Achrén
Föreningsaktiv för Åbo svenskarna
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.