Lasse Svens 19.02.2022 06:00

Åbo Akademis fastighetsstrategi har väckt mycket debatt, t.ex. i form av insändare i ÅU (Kari-Paavo Kokki och Berndt Arell 15.2.2022, Claes Gustavsson 16.2.2022).

En stor del av de historiska fastigheterna på campus i Åbo ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi. Som fastighetsägare vill vi nu föra fram vår syn i fastighetsdiskussionen.

Flera av de historiska fastigheter som ÅA idag verkar i har stiftelsen mottagit som donationer.

Domvillan testamenterades till Stiftelsen för Åbo Akademi år 1923 av makarna Ellen och Magnus Dahlström. Donationen omfattar även Tryckerihuset och det markområde på vilket Sibeliusmuseum byggdes. Makarna Dahlström ställde inga villkor för användningen av Domvillan, och stiftelsens styrelse har beslutanderätt gällande fastigheten. 

Humanisticum testamenterades till Stiftelsen för Åbo Akademi år 1924. Donatorerna Ernst och Rosina Dahlström har i sitt testamente framfört tydliga önskemål om användningen av Humanisticum. Enligt testamentet ska fastigheten användas för de humanistiska och statsvetenskapliga fakulteterna vid ÅA jämte till dem hörande bibliotek eller till institut inom dessa fakulteters område. Donatorernas uttryckliga önskan var att fastigheten inte ska säljas eller avyttras.

Då Arken blev klar år 2004 flyttade ÅA de verksamheter som fanns i Humanisticum till Arken. Efter att ÅA hade avstått från Humanisticum flyttade stiftelsen sina två institut, Donnerska institutet och Forskningsinstitutet, till fastigheten, vilket var det närmaste man kunde komma donatorernas vilja.

Donnerska institutet fanns före det i Tryckerihuset och det nu nedlagda Forskningsinstitutet på Tavastgatan 30. Sedan 2019 finns även rektoratet på ÅA:s initiativ i Humanisticum.

Åbo Akademis bibliotek har stiftelsen byggt delvis med donerade medel, delvis med egna medel på en tomt som stiftelsen delvis fått som donation och delvis köpt.

I debatten har även spekulerats i om det finns donatorers önskemål som styr användningen av Handelshögskolan, men några sådana villkor finns inte.

Vår verksamhet bygger på gåvor och testamenten, och grunden i vår verksamhet är att förverkliga donatorernas vilja så länge denna är förenlig med Stiftelsens syfte. Eftersom det dock är ÅA som fattar beslut om vilka fastigheter universitetet vill använda kan det uppkomma situationer då Stiftelsen inte kan uppfylla donatorernas vilja på grund av att ÅA inte har behov av den ifrågavarande fastigheten.

God förvaltning av stiftelser innebär att donationsvillkoren i sådana fall bör omtolkas om de inte längre går att uppfylla.

Både universitetet och världen omkring det ser helt annorlunda ut idag än då testamentena uppgjordes. För att kunna förverkliga donatorernas vilja och verka i deras anda även på 2000-talet måste stiftelsen agera på ett sätt som stöder vårt primära syfte att stöda ÅA ekonomiskt.

Huvudbyggnaden är en av de första byggnaderna som ÅA skaffade efter att universitetet grundats. Fastigheten inköptes 1917 av Stiftelsen för Åbo Akademi och här inledde Akademin sin verksamhet 1919. Om ÅA anser att byggnaden inte behövs för framtida verksamheten så har stiftelsen inget att invända till det beslutet.

Upplåtandet av vederlagsfria fastigheter har hittills varit ett sätt för stiftelsen att stödja akademin. Nu finns både ekonomiska och praktiska skäl att överge denna modell. Upplägg där utrymmen skaffas eller byggs och överlåts till slutanvändaren vederlagsfritt hör till en förgången tid.

Idag är utgångspunkten att utrymmena är hyresbelagda och hyresgästen kan i stället få bidrag i annan form. Avsikten är explicit att ÅA:s forskning och undervisning ska få större bidrag då ÅA avstår från vederlagsfria fastigheter till förmån för hyresbelagda fastigheter.

Marknadshyra styr till effektiv och ändamålsenlig fastighetsanvändning, vilket gynnar både ÅA och SÅA. Stiftelsens syfte är att stöda ÅA som fattar egna beslut gällande utvecklandet av verksamheten, även vad beträffar vilka fastigheter de använder. Stiftelsens stöd till ÅA baserar sig på en aktiv dialog och ett årligt äskande från akademin som stiftelsens styrelse tar ställning till.

Målsättningen med det utökade stöd som en ny fastighetsstrategi avses medföra, är ett större bidrag till ÅA:s forskning och undervisning. Det är varken ÅA eller SÅA som ensidigt bestämmer hur stödet riktas.

Som stiftelse har vi ett ekonomiskt ansvar gentemot både våra donatorer och våra bidragsmottagare, framför allt ÅA. Om vi inte får avkastning på de medel vi förvaltar går det inte att dela ut bidrag.

Stiftelsen stöder ÅA med cirka 15 miljoner euro årligen. Det säger sig självt att vi strävar efter en avkastning som möjliggör ett så stort bidrag till ÅA som möjligt.

Riskhantering är en väsentlig del av kapitalförvaltningen. Stiftelsens förmögenhet bör förvaltas på ett sätt som dels genererar ett kassaflöde och upprätthåller en likviditet som säkerställer årliga utbetalningar, dels även tryggar utbetalningarnas köpkraft långt in i framtiden. Stiftelsens styrelse har fastställt en strategisk real avkastningsmålsättning om 4 procent per år.

De historiska byggnaderna kring Biskopsgatan är en viktig del av vår verksamhet, precis som stiftelsens övriga kulturbärande verksamhet. Förutom våra tre museer Ett Hem, Casa Haartman och Sibeliusmuseum understöder vi Åbo Svenska Teater genom att upplåta Finlands äldsta teaterhus till teaterns förfogande vederlagsfritt.

Vi är öppna för lösningar som stöder användningen av de historiska fastigheterna så länge detta är ÅA:s önskan, förutsatt att fastigheterna är i aktivt bruk. Det är slöseri med resurser att låta fastigheter stå tomma, och förkastligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

I Åbo är stiftelsen känd för att vi tar väl hand om våra fastigheter, och vi värnar om att fortsätta göra detta. Reuterska huset är ett bra exempel på en historisk byggnad som ÅA inte längre använder. I stället finns där utomstående hyresgäster, vilket dels ökar vårt bidrag till ÅA, dels skapar ett levande campus kring universitetet.

Lasse Svens
Skattmästare, Stiftelsen för Åbo Akademi

Dela artikeln