Kim Lund 10.05.2023 05:00

Det känns svårt för 16-åriga Stella Balthasar att tala om läsåret 2020–2021 då hen gick i årskurs 8 i S:t Olofsskolan.

Hen är en av många elever i Sossen som då reagerade på det som de upplevde vara ett rasistiskt och sexuellt färgat språkbruk av en lärare.

Han ska också ha haft en föraktfull inställning till bland annat sexuella minoriteter.

Stella är själv ickebinär och identifierar sig varken som man eller kvinna. Att som 13–14-åring få sin könsidentitet ifrågasatt av en lärare var jobbigt, säger Stella.

Hen skulle därför helst ha hoppat över lektionerna med honom.

– Jag hade en obehaglig känsla och en klump i magen inför lektionerna. Jag hade skamkänslor och kände mig maktlös eftersom han inte accepterade andra åsikter än sina egna och inte lyssnade på några motargument.

Stella tycker ändå inte att hen var speciellt utsatt eller att hen skulle ha varit lärarens särskilda hackkyckling.

Det fanns flera andra i klassen och i skolan som upplevde lärarens ordval och förhållningssätt till sexualitet, kvinnor och främmande religioner som kränkande och obehagligt.

– Då var jag ännu osäker på min egen könsidentitet, men för dem som var öppet homosexuella, ickebinära eller transpersoner var det säkert värre. Men vi stödde varandra och i klassen accepterades alla för den som den var. Med undantag av lektionerna med den här läraren trivdes jag bra i högstadiet.

Kim Lund

Stella beskriver sig själv som blyg och försiktig. Hen ville inte ta strid med läraren, men hen vet att några andra elever opponerade sig och talade med rektorn om lärarens tvivelaktiga undervisningsmetoder.

I mars i fjol lämnade elever från olika klasser och årskurser in en lista med klagomål mot läraren till rektor Christer Karlsson.

Listan innehåller nästan trettio punkter under rubrikerna ”rasistiska kommentarer”, ”sexism & misogyni”, ”anti-hbtq+-kommentarer” och ”övrig opålitlighet som en lärare”.

Varken Stella eller mamma Sonja Balthasar kände till listan, utan de fick höra om den lite senare på våren. Ungefär samtidigt berättade Stella om händelserna i klassrummet.

– Det är känsliga och svåra saker för en tonåring att prata med sina föräldrar om. Jag tror att Stella till en början lät bli att berätta allt eftersom hen visste hur upprörd jag skulle bli. Hen ville inte att jag skulle blanda mig i saken och att hen skulle bli inkallad till samtal med rektorn eller läraren, säger Sonja.

Stellas oro för hur mamma skulle reagera var befogad.

– Jag ringde genast upp läraren. Han undrade varför jag tar upp en gammal historia som redan är slutbehandlad. Han förstod att jag var upprörd, men förnekade att han skulle ha sagt något kränkande.

Eftersom Stella samma vår gick ut nian gick Sonja inte vidare med ärendet. Hon trodde att skolan skulle reagera efter att anmälan lämnats in och att föräldrarna skulle kontaktas.

Men enligt några av familjerna som hon har talat med har ingenting hänt.

– Det verkar ha brustit i kommunikationen mellan skolan och hemmen. Därför harmar det mig att jag inte redan i fjol följde upp saken och talade med rektorn eller någon av hans överordnade. Om man som förälder känner att ingenting görs, lider förtroendet för rektorn och ledningen för stadens bildningssektor.

Kim Lund

Att frågan får offentlighet först nu, över två år efter att Stella och hens klasskamrater första gången undervisades av läraren, kan ha sin naturliga förklaring, säger Sonja Balthasar.

– När man är i 13–14-årsåldern kanske man skrattar åt sådant som man senare förstår att inte alls är roligt. Det är först som lite äldre man inser att man genast borde ha stått upp för sina åsikter och sagt ifrån.

Stella har gått vidare i livet och säger att hen inte har har fått några trauman efter de obehagliga lektionerna i S:t Olofsskolan för två år sedan. Nu går hen på ettan i Katedralskolan och trivs med tillvaron.

– Det går bra. Lärarna är trevliga, ingen har ifrågasatt mig och jag har alltid känt mig rättvist behandlad.

Det är de vuxnas sak att se till att barnen bemöts med respekt.

Sonja Balthasar

ÅU har tidigare talat med tre av eleverna som skrev under listan med klagomål. Eleverna upplever att klagomålen sopades under mattan av rektorn och att de inte togs på allvar.

Enligt Karlsson har det skett vissa ändringar i vilka ämnen läraren undervisar i, men han kommenterar inte närmare vilka.

Stadens avdelning för personalärenden har kopplats in och ärendet utreds av den svenska servicen för fostran och undervisning i Åbo.

Sonja Balthasar tycker det är bra att lärarens och skolans handlande har fått offentlighet och att saken utreds grundligt.

– Det är de vuxnas sak att se till att barnen bemöts med respekt. Om en lärare upprepade gånger ifrågasätter elevernas åsikter, använder sexuellt laddade ord och beter sig respektlöst kan man fråga sig om han är lämplig att jobba som lärare, säger Sonja Balthasar.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln