Nagu, världens medelpunkt
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Nagubo, åbolänning, finlandssvensk, europé. Eller företagare? Förälder? Löpare? Människan har ett smörgåsbord av identiteter. Vilka egenskaper man anser starka nog att prägla ens identitet, det måste var och en själv avgöra.
Rörande identiteter råder stor biodiversitet i Vår Herres hage, det har Projekt Fredrika lärt mig. Till detta projekt tog jag initiativ för att värna om det svenska i Finland, på Wikipedia, på svenska och andra språk. Min egen identitet var en avgörande impuls.
Min uppväxt i Helsingfors (om vintern) och Nagu (om sommaren) ingöt en stark svenskhet hos mig, och det svenska i Finland verkade förbigånget inom öppen data. Denna brist tedde sig fullkomligt möjlig att rätta till.
Wikipedia är ingen tummelplats för ensaksrörelser, utan mänsklighetens gemensamma uppslagsverk. Wikipedia hör till de få ställen som ger samma svar åt allihop, oavsett tidigare sökhistoria på webben. På sin höjd kan olika språk presentera samma sak i lite olika dager, men det är i så fall något man kan rätta till. NPOV, neutral point of view, är ledstjärnan som möjliggör att rentav artiklar om Mellanöstern hålls sakliga.
Och så har vi kravet på källhänvisningar. ”Allt som e skrivit e sant” plägade min salig mormor säga, visserligen med ironi. Men på Wikipedia gäller trovärdiga källor, och vad som räknas som trovärdigt är vid behov föremål för diskussion bland Wikipedias administratörer.
Projekt Fredrika fick sin första stora impuls just i Nagu. Med medel av Sparbanksstiftelsen i Nagu tog sig Anna Franzén an uppgiften att se till att artiklarna om Nagu skulle bli bättre. Bra gick det, och med nya medel och ytterligare krafter utgav Fredrika Uppslagsverket Nagu, en bunden bok med hårda pärmar, 257 sidor, 1369 artiklar på 10 språk, och 200 bilder – alla tillgängliga också på Wikipedia och Wikimedia Commons, må de så vara ur Svenska Litteratursällskapets samlingar, plockade bland Lasse Svahnströms foton från gångna årtionden, eller skapade enkom för boken av Fred Sundén (ur luften med drönare) eller Sofia Ek (med fötterna på jorden).
Den färskaste impulsen för Projekt Fredrika gavs av Stiftelsen Tre Smeder, i Helsingfors. Vår vision är att under devisen ”Helsingfors, det svenska Finlands ansikte utåt” presentera det svenska Finland utanför en finlandssvensk läsekrets. Detta genom många bäckar små. Man ska helt naturligt stövla över enskilda fakta (med källa och NPOV) som pekar på att Finland inte bara är finskt, i alla relevanta sammanhang.
Ur identitetssynvinkel fascinerande blev det att för Helsingforsprojektet reda ut hur Finlands judar ser på språk. Världens första judiska idrottsförening grundades 1906 i Helsingfors, under namnet IK Stjärnan.
För att bli klok på hur Finlands judars svenskhet bör beskrivas på Wikipedia intervjuade jag Gideon Bolotowsky, talesman för Finlands judar 1989-2007. Facit: Gideon är uppvuxen i ett svenskspråkigt hem. Då de via ryska armén invandrade judiska kantonisterna integrerades i Finland byttes deras modersmål gradvis från jiddisch till svenska.
Fredrika har en stor arbetsbörda framför sig. Vi vill ta oss an Åbo och Åland. Författare, konstnärer, företagare. För detta söker vi eldsjälar, personer vars identitet gör dem skickade att för omvärlden beskriva något som ligger deras hjärta nära. På svenska och andra språk. Vi letar också efter ambassadörer som kan ta sig an icke-svenska varianter av Wikipedia i egenskap av modersmålstalare.
Själv har jag parallella identiteter som tysk, Münchenbo, idrottslig livsnjutare och nyfiken resenär, men har valt Nagu som medelpunkt och experimentfält för Projekt Fredrikas vision om det svenska Finland på Wikipedia. Av identitetsskäl.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.