Bäst att avsluta spårvägsplaneringen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagnar i Åbo.Nicke Wulff skriver (ÅU 16.12) angående spårvägens inverkan i Tammerfors "Värdet på fastigheterna har ökat, man har byggt mera bostadsfastigheter och kontorsfastigheter än beräknat och takten av byggnationen varit snabbare än beräknat".
Har suttit ett antal timmar och försökt få reda på fakta i frågan. Med "beräknat" avser Wulff troligen Tammerfors stora utredning om konsekvenserna av spårvägen från år 2016, enligt vilken byggnationen skulle bli något större med spårväg än med buss (buss kallades för 0+ alternativ). Detta är ett logiskt resultat då man man beaktar att Tammerfors med sin lineära struktur är inklämd mellan två sjöar och att spårvägen, som i detta fall är ett effektivt transportmedel, därmed kan betjäna en stor del av invånarna. Avgjort mycket större del än i Åbo.
Det som sedan hänt sedan 2016 är att Finland upplevt en byggboom orsakad av nollränta. Vi ser i Åbo hur enormt det byggts på båda sidorna om Aura ås mynning, Kuppis, Hallis, Reso, Tuulissuo, S:t Karins med mera.
Samma har hänt i Tammerfors, och givetvis "snabbare än beräknat" år 2016.
I vilken mån byggandet längs Tammerfors spårväg beror på spårvägen, och inte skulle ha inträffat även med bussalternativet, har diskuterats i ett par yrkeshögskolors examenarbeten. Där konstateras bland annat att hyresnivån längs spårvägen har ökat, men att man inte kan hävda att detta specifikt skulle bero på spårvägen.
Intervju med affärsidkare längs spårvägen visar att största delen inte anser att spårvägen har ökat försäljningen. Det kan (enligt mig) bero på att bilburna kunder har minskat i samma takt som spårvägsburna kunder har ökat, vilket ju är bra. Men samma kunde ha hänt även med bussalternativet. Det är meningslöst att köra in med bil i centrum och parkera dyrt och krångligt, om man kan hoppa på buss eller spårvagn.
Nu har byggboomen kört i väggen då räntan ökat, konkurserna haglar och samhällets skuldmiljarder ökar. Att linjen Kråkkärret–hamnen skulle vara speciellt bra för nybyggen kan även ifrågasättas.
Var finns de lediga tomterna (om man inte börjar riva)?
Åbos expansion sker (om den ännu sker) inte längs en linje genom centrum, utan speciellt i periferin. Räntan kommer även att dominera stort i en kommande finansieringsdiskussion för Åbos spårväg. Nollränta har aldrig varit normalläge, och kommer aldrig att bli det. Ju högre räntenivån är, desto lägre rörliga kostnader krävs för investeringen.
Spårvägsförespråkarna lever i en drömvärld med något vackert, ekologiskt, lite gammaldags, snabbt, grönt och lyckobringande som ingenting kostar när man en gång har byggt systemet.
Men som Jan-Erik Wiik konstaterar (ÅU 23.1.2024) kan man inte ens påstå att driftskostnaderna generellt skulle vara lägre för spårvagnar än för (el)bussar.
När ekonomiska kalkyler visar, att Åbo spårväg är ännu mera olönsam än det fruktansvärt olönsamma entimmeståget, är det bäst att avsluta planeringen innan man bränt alltför många miljoner i onödan.
Det lär finnas viktigare saker att låna pengar för pengar än att gräva upp historisk lerjord och installera stålskenor.
Jarl Ahlbeck
Åbo