”Jag har ändrat min åsikt från att ha varit spårvägsskeptiker till att ställa mig positiv till investeringen av spårväg”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagn i Åbo. Jan-Erik Wiik efterfrågar i sin insändare (ÅU 12.12) att i ”Russelsk anda” försöka övertyga varför staden bör satsa på spårväg. Beslut i frågan tar stadsfullmäktige antagligen först efter nästa kommunalval, hösten 2025. Så det finns bra med tid att diskutera och debattera frågan.
Jag har ändrat min åsikt från att ha varit spårvägsskeptiker till att ställa mig positiv till investeringen av spårväg. Vilka argument är det då som gjort att jag bytt åsikt? Här presenterar jag tre argument som övertygat mig.
1. Spårvägen är ett verktyg för stadsutvecklingen. Spårvägen är en infrainvestering som signalerar för entreprenörer, företag, investerare och stadens invånare att Åbo planerar långsiktigt och permanent. De flesta nya stadsutvecklingsprojekt som Slottsstaden, centrumområdet, Vetenskapsparken och Kuppis ligger längs den planerade rutten för spårvägen och man räknar med att det finns en enorm byggnadspotential i dessa områden.
2. Spårvägen är en central del av framtidens kollektivtrafik. Då stadens invånarantal ökar, nya stadsdelar växer fram och behovet av mer hållbara sätt att röra sig ökar, behöver vi nya sätt att ordna kollektivtrafiken. Bussar kan inte svara på det ökade trafikbehovet då deras kapacitet är klart mindre än spårvagnens. Spårvägen svarar också klart bättre på behovet av tillgänglighet och tidtabellerna ger spårvägen en bättre förutsägbarhet.
3. Spårvägen är en stor investering men är på sikt ekonomiskt hållbar. Markanvändningen ger större inkomster, biljettintäkterna inom kollektivtrafiken ökar och driftskostnaderna för spårvägen är lägre och mer förutsägbara än med busstrafik. Exemplen från Tammerfors visar oss att spårvägens inflytande på ekonomin varit större än man på förhand räknade. Värdet på fastigheterna har ökat, man har byggt mer bostadsfastigheter och kontorsfastigheter än beräknat och takten av byggnationen varit snabbare än beräknat.
Jag tror att ifall vi vill att stadens skall växa och vara attraktiv för människor och företag behöver vi vara modiga och våga investera för framtiden. Jag tror att spårvägen är en viktig del av Åbos framtid och med den info jag har just nu stöder jag spårvägsprojektet.
Nicke Wulff
Fullmäktigemedlem i Åbo, SFP
Så vill jag och uppmanar er alla Spårvägsskeptiker att till bokstavligen läsa och begrunda ännu ett viktigt argument som alla bör ta del av i byggtekniska planeringen av Åbo snabbspårväg: Att gatorna som Tavastgatan och Nylandsgatan måste oavsett i något skede de kommande åren grävas upp på grund av att man behöver förnya ledningar och rören och dylikt och då lägger man på skenorna för snabbspårvägen medsamma så behöver man gräva upp gatorna enbart en gång! – det statliga understödet på 30% fås då för dessa oundvikliga lednings och rörarbeten endast då man samtidigt förverkligar snabbspårvägen.
Åbo Snabbspårväg är dessutom oumbärlig för att på sina håll kunna komma vidare i de arkeologiska undersökningarna i staden.
Till Jansson:
Varför struntar du fullständigt i Kråkkärret? Det är vårt lands mest segregerade förort som länge väntat på att få en uppsving med snabbspårvägen. På denna linje ligger också TYKS Universitetssjukhuset och mycket annat. Även om den linjen inte betjänar just dig personligen så drar väldigt många andra människor nytta av den och varför inte även du själv också om du bara tittade på kartan här.
Jo, det har i högsta grad att göra med att då Torgparkeringen gjordes hafsigt och håller inte ens för bussarna idag. Underlag för spårvägsskenor har placerats ut på Eriksgatan och Brahegatan. Men du står för dina egna åsikter och diskussionen med dig har avslutats om du inte kommer med några vettigare svar på mina frågor.
Ni spårvägsskeptiker tänker inte heller på att invånare i de nybyggda områdena mellan hamnen och Åbo centralstation (Hertigshörnet, Vasaparken, Kirstiparken) klagar på att där också är alldeles för mycket bilar idag och det är inte enbart bil- rallyt till och från färjorna i Åbo Hamn det här handlar om. Sedan upprepar jag dilemmat med bussar mellan Kuppis och Kråkkärret med inga lediga sittplatser i rusningstid, vilket inte svarar på trafiken för det planerade Kuppis – Österås- området. Därför planeras byggtekniskt Snabbspårvägslinjen mellan Hamnen – centrum – Kråkkärret av Turun Raitiotie Oy (Åbo Spårväg AB) som är därför alldeles akut nu, sedan tar man de andra ovan nämnda riktningarna och grenarna.
Till Linden
Planeringen av Salutorget har ingenting med spårbunden trafik i Åbo centrum att göra. Den är dock ett bra exempel på att planeringen i Åbo inte fungerar. Jag struntar fullständigt i Kråkkärret. Hur kan någon vara så naiv att tro på en helhetslösning som inte ens finns på ritbordet. Jag åker gärna med ettans buss både till och från flygfältet och Åttkanten.
Ursäkta, Turun Raitiotie Oy (Åbo Spårväg AB) byggplanerar Åbo snabbspårväg nu.
Till Halonen:
I Åbo och Åboregionen har man planerat ett helt Snabbspårvägslinjenätverk länge nu, sedan 1992, och pratat om spårvagnar sedan det gamla nätet lades ner på felaktiga grunder 1965-72.
Nätverket som eftersträvas är, förutom den första snabbspårvägslinjen Kråkkärret – centrum – Hamnen, också Snabbspårvägslinjen från Reso-Åbo – St Karins med en gren till Skansen, en gren till Runosbacken, en gren till Hirvensalo, och grenar till Hallis och en som också nyligen föreslagits, till Pansio. Nu dock är det så att hela nätverket inte har hunnit planeras i detalj, men man ser åtminstone att Kråkkärret – centrum – Hamnen är den där behovet är allra störst just nu med mest användare av kollektivtrafik. I skede två bör man bygga grenarna till Reso och/ eller Runosbacken – Hirvensalo/ St Karins/ Skansen. Den första och svåraste delen, Kråkkärret – centrum – Hamnen byggplaneras tekniskt av Åbo Spårväg AB nu (Suomen Lähijunat Oy), efter den blir det betydligt enklare och billigare att bygga ut de övriga grenarna i de ovan nämnda riktningarna. Vi måste alltså börja någonstans ifrån nu. Nu då vi ser att redan elbussarna ej räcker i rusningstid mellan centrum och kråkkärret och det här ju inte svarar på behovet av kollektivtrafik för planerna i området Kuppis – Österås som skall byggas upp, så behövs snabbspårvägen omedelbart.
Till Jansson: Hur förklarar du varför det redan har uppstått sprickor på gatorna vid Torgparkeringen då? Jo, de hade inte byggt det ordentligt och redan en stor mängd nuvarande bussar har orsakat detta. Bussar och andra fordon på gummihjul orsakar hur mycket problem som helst på leriga gatorna, men spårvägsskenorna behövs för kontinuiteten och ett långsiktigt och hållbart samhälle. Jag påminner dig också om att flexibiliteten inte finns någon nytta av på linjen från centrum till Kråkkärret utan lediga sittplatser i rusningstid – snabbspårvagnarna behövs omedelbart. Jag förstår över huvudtaget inte varför ni skeptiker inte tänker på dessa frågor som jag och alla vi andra spårvägsförespråkare lyfter fram.
Spårtrafik framåtsträvande ??? Jo jag tackar. Sluta hänvisa till Lund och Skåne. Där finns inga backar. Åbo byggdes liksom Rom på sju kullar. De långsamma Tavastlänningarna försöker införa spårvagn när Åbo som alltid är i framkant för länge sedan slutat med spårvagnar i centrum. Bussar är bra och flexibla i motsats till spårbunden trafik på lerbotten.
Någon, kanske Valentin Linde’n (?), kunde gärna upplysa oss om hurudan total plan det finns. Nu visar man en enda spårvagnslinje och man har kanske berättat om dess pris. Men består den planerade spårvägen av endast denna ena linje eller blir det ett helt nätverk? Att bygga bara en linje verkar, åtminstone snabbt tänkt, inte så bra ty det fordras en hel del annan infrastruktur förutom bara skenorna och luftledningarna. Vilka blir kostnaderna ifall man bygger ett helt spårvägsnätverk och hur ligger det i jämförelse med motsvarande nätverk som upprätthålls med elbussar? Har för mig att det före 1972 fanns tre spårvagnslinjer; 1, 2 och ringlinjen 3 som var indelad i 3 A och 3 B.
Återigen till Riihimäki: Här ligger absolut ingen avundsjuka gentemot Tammerfors, Bergen eller någon annan spårvägsstad utan rent praktiska stora, enorma problem och dilemma.
Hur tänker du, Riihimäki åtgärda undermålig vinterunderhållning och att folk, särskilt äldre och rörelsehindrade ständigt klagar på att bussarna inte stannar exakt vid hållplatsen utan någon tröskel, överfulla bussar utan lediga sittplatser i rusningstid mellan Kuppis-Kråkkärret, att rörelsehindrade, barnfamiljer med barnvagnar och äldre människor av dessa orsaker inte kan använda dessa överfulla bussar utan lediga sittplatser mellan Kuppis-Kråkkärret i rusningstid? Alla har inte möjlighet att undvika heller den värsta rusningen. Och dessa bussar med helt upptagna sittplatser i rusningstid kan inte sköta trafiken för det planerade Kuppis-Österås- området.
Ditt förslag om att skaffa elcyklar åt varje invånare är enbart ett annat sätt hos spårvägsmotståndare att bromsa spårvägen så mycket som möjligt. Således finns det inga andra vettiga lösningar för Åbo än att omedelbart efter kommunalvalet besluta sig för och förverkliga snabbspårvägen som planerat. Jag önskar verkligen att du kunde svara på min fråga om hur du tänker dig att man skulle ordna med vinterunderhållet, att rörelsehindrade och äldre inte kan cykla, och ständiga klagomålet på dåligt stannande bussar liksom att vad du skulle göra åt överfulla bussar i rusningstid mellan Kuppis-Kråkkärret.
Det skulle vara fiffigare att ta den summa man skulle öronmärka för spårvägen och köpa elsparkcyklar av den större, sedentära/sittande varianten för hela slanten och dela ut gratis åt stadens invånare. Några skulle krascha sin egen genast, medan andra bevara sin dyrgrip väl, men ökningen av dynamiken inom staden skulle vara densamma. Spårväg i Åbo motiveras av avundsjuka gentemot Tammerfors. Avundsjuka är ett dåligt motiv.
Återigen till alla era skeptiska kommentatörer (Ahlbeck, Gräsbeck, Bergman, Riihimäki) här på Wulffs positiva insändare om snabbspårvägen: Ni står endast för era egna åsikter.
Så till Bergman: Att bygga under jorden är nio gånger dyrare än spårvägar ovan jord (vilket man precis har konstaterat i Helsingfors och istället för metro planerar snabbspårväg mot Östersundom och Sibbo numera), och någon underjordisk metro eller lätt-metro (snabbspårväg i tunnel) planeras ju inte i Åbo.
Till Riihimäki: Olyckorna har berott på bilförarna som inte har följt reglerna och inte anpassat sig efter reglerna och den nya verkligheten, möjligen till en del också på grund av otydliga märken på vissa gator och avsvängningar. Skulle även dessa bilförare ha varit ännu mera alerta skulle vi inte ha behövt tala så mycket om de här incidenterna.
Så det här igen med ert pladder om beständiga linjer med alltför mycket bussar; Läs: inga lediga sittplatser i rusningstid mellan Kuppis-Kråkkärret eller tvärtom idag! Denna linje trafikeras i längden betydligt mycket billigare med en snabbspårvagn som sväljer tre vanliga bussar.
En ”superbuss” kapacitet är också begränsad och sådana utreddes i Åbo 2018-19 och underkändes. Malmös ”superbuss”-linjer 5 och 8 lider av problem med överfulla fordon i rusningstid utan möjlighet till att utöka den kapaciteten och bara pga oenighet i Region Skåne har Sveriges regering fortfarande uteslutit Malmö år 2017 från statligt stöd för att omvandla ”superbuss”-linjerna 5 och 8 till snabbspårväg.
Så tänker ni inte heller på att elbussarna på många håll i vårt land har haft problem med värmen inuti, de flesta i åbo är kinesiska (här understöder man ju ingenting inhemskt!) – och de finska av Linkker har fungerat undermåligt. Det är mycket billigare i längden att understöda och skaffa finsk-tjeckiska Skoda-Transtechs snabbspårvagnar och Åbo samarbetade med Tammerfors åren 2012-15 om snabbspårvägen men kortsiktiga motståndare drog Åbo tyvärr ut ur det samarbetet.
Att bara fortsätta lyfta fram elbussar är således inget annat än spårvägsmotståndares sätt att bromsa snabbspårvägen så mycket som möjligt då vi verkligen ser att elbussarna ej har ökat nämnvärt på benägenheten att åka kollektivt i Åbo. Återingen, flexibilitet är ingen nytta av på linjer med stora massor av kollektivtrafikanvändare som linjen till Kråkkärret. Åboregionen med 341 000 invånare, och landskapet Egentliga Finland med 490 000, med andra ord knappt en halv miljon! är Nordens absolut största stadsregion och landskap som fullständigt saknar lokal spårtrafik (antingen lokal-regionaltåg och/eller spårväg!). Dessutom är Åbo Finlands största stad med överlägset högst andel privatbilism. Framtiden byggs nu – bussar och de underkända superbussarna svarar inte på Åbos nutida och framtida behov av normal fungerande kollektivtrafik. Åbo Snabbspårväg behövs således omedelbart och avgörs så fort som möjligt efter kommunalvalet 2025. Fem stationer långdistanståg (Tre i Åbo, Salo och Loimaa), svarar inte heller på Landskapets framtida behov – dessutom har Salos järnvägsstation precis slagit nya rekord i passagerarmängden 2023. Lokaltågen behövs även de omedelbart (antingen av Suomen Lähijunat Oy eller VR från 2025) för Salo-Åbo-Nystad och Loimaa- Nådendal- linjerna med totalt 386 000 invånare längs Egentliga Finlands järnvägar som just nu är fortfarande fullständigt uteslutna från lokal-regionaltåg!
Trafiksäkerheten är ett problem med spårvagnstrafik. Både med nya jokerin och i Tammerfors var det mycket olyckor. Bortförklaringar att folk lär sig med tiden är långt ifrån bra planering, även en ovan skall klara sig i trafiken säkert.
Enda fungerande rälssystem i städer är de som är lagda under jorden.
Det är redan klart att vänstern och högern väljer var sin sida i sådana här stora ekonomiska frågor. Vänstern har valt att stödja spåran, eftersom på så sätt får deras anhängare resa på rälsen och komma ut ur förorterna och t.o.m. besöka de mer välbärgade områden på ett för sig själva mycket förmånligt sätt. Högern säger nej till spåran, eftersom bilar fortfarande är mer attraktiva för dem samt det inte finns något mervärde eller samhälleligt svar spåran erbjuder dem. Själv säger jag jo nej till spåran, eftersom dess fasta rutt oftast är helt lik någon existerande bussrutt. Spåran verkar inte vara nytänkande utan bakåtsträvande och dyr. Centristerna, även Sfp:are, avgör, och de borde tänka på sina håll var någonstans de befinner sig abstrakt i detta pussel.
Tack så mycket till Nicke Wulff, SFP, vars insändare i ÅU vi hade väntat på i dessa tider då debatten om Åbo Snabbspårväg är tillspetsad. Wulffs insändare kom i grevens tid! Nu är Egentliga Finland Nordens största landskap med 490 000 dvs nästan en halvmiljon människor helt och hållet utan lokal spårtrafik dvs varken spårväg eller lokal – regionaltåg så att både lokaltågen och snabbspårvägen behövs idag och imorgon. Det finns hur mycket som helst, hundratals, tusentals, argument för Åbo Snabbspårväg, dessa kan sammanfattas i de tre som Wulff lyfte fram här!
Tack Jalle vi är på samma sida. Spårtrafik är bra men inte i centrum av Åbo. Trångt redan nu och domkyrkans omgivning måste få vara ifred. Spårtrafik i centrum är gammaldags och oflexibel – en buss kan byta rutt vid problem men det kan inte en spårvagn.
Blir intressant, detta. Bra kommentarer.
Lyfter fram en detalj till. Invånarnas konsumentskydd, vad gäller stadsplaneringen.
Skansens nya bostadsområde såldes länge med att en skola är inplanerad på området, likväl att en rutt för kommande spårväg eller motsvarande lösning finns inritad genom det hela. Nu är båda slopade från kartorna och planerna. Hur kan vi lita på att planerna som staden godkänner överhuvudtaget skall stämma och verkställas, då man korvar till planer så här? Båda är ju offentliga projekt, så här kan man skylla endast på politikerna.
1. Spårvägen är ett verktyg för stadsutvecklingen.
Är det faktiskt så att det måste finnas skenor av metall i gatan för att signalera att man planerar långsiktigt och permanent? Finns det inte månne också många andra verktyg att signalera precis samma saker?
2. Spårvägen är en central del av framtidens kollektivtrafik.
Är det faktiskt så att spårväg är framtid, eller är det de facto en teknik som är redan nu föråldrad och på väg bort? Åbo var kanske före sin tid då man valde bort spårvägen på 1970-talet, men man då var lite för het på gröten och gjorde det utan att ha ett vettigt alternativ (utöver förorenande dieselbussar och mera privatbilism)?
Jag tror personligen att framtiden är inte något som går på skenor i trånga kabiner, där folk trängs som sardiner i en konservburk. Framtiden är obemannade små fordon, som flexibelt tar folk dit de behöver komma. Från dörr till dörr. Mycket säkrare än med en människa bakom ratten.
Vi är inte där nu, men med samma tidsramar som Åbo spårväg 2.0 så kommer AI och elbilar att ha utvecklats redan väldigt mycket. Vi är redan nu på tröskeln till den här framtiden och tekniken existerar. Det är nu fråga om att implementera den tekniken och bygga upp säkra system.
I ljuset av detta så frågar man sig om Åbo skall vara en del av framtiden, eller blickar man nostalgiskt tillbaka till 1800-talet och gör beslut på basen av känslor istället för fakta?
3. Spårvägen är en stor investering men är på sikt ekonomiskt hållbar.
Om Åbo hade bevarat sin historiska spårväg och utvecklat den genom åren så skulle det ju vara solklart att det, även ekonomiskt, lönar sig att hålla den kvar som en del av en fungerande kollektivtrafik för framtiden. Men jag frågar mig om det faktiskt är vettigt att satsa enorma summor i det här skedet på något som kan vara föråldrad då de obemannade taxibilarna har tagit över persontransportmarknaden. Då kommer mycket få längre att vara intresserade av att åka spårväg, om man nu inte råkar bo precis längs spåret och att det är märkbart billigare än alternativet. Då servar spårvägen en mycket liten del av stadsborna och är inte på något sätt ekonomiskt försvarbart. Det är också en fråga om jämställdhet och rättvisa.
Åbo universitet har något som heter Finland Futures Research Centre. Har någon i åbopolitiken bemödat sig att fråga dessa experter vad de tror om kollektivtrafikens framtid? De skulle säkert ha mycket att komma med och synpunkter om det nu är rätt tid att plöja ner hundratals miljoner euro i asfalten. Vi vet ju alla pinsamt väl att staden inte exakt badar i överskott och resurserna kunde behövas på många andra håll i staden. Om det skulle finnas obegränsade resurser så tycker jag personligen att en spårväg är en sympatisk och nostalgisk del av en historiskt värdefull stad som värnar om sitt kulturarv.
Men nu har Åbo redan för 50 år sedan valt att gå en annan väg – på gott och ont.
Dags att vända blicken från backspegeln mot framtiden istället.
Vi får se i kommunalvalet. Det blev nej till spårvagn i Malmö till förmån för elbussar som gör samma sak billigare och mera flexibelt.