Avgiftsfri utbildning tillhör alla
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
ÅAS vill rätta några sakfel i Iouri Belovs insändare i ÅU 2.12. “Utlänningar har möjligheter att studera gratis” samt understryka varför vi anser avgiftsfri utbildning är centralt för samhället såväl som för den enskilda individen.
Terminsavgifter för examensstuderande från länder utanför Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som studerar till lägre eller högre högskoleexamen på ett främmande språk, har blivit obligatoriska den 1 augusti 2017. Högskolorna beslutar om avgiftens storlek och förfarandet kring avgiften, men det är obligatoriskt för högskolorna att uppbära en terminsavgift (minedu.fi/sv/terminsavgifter).
Internationella examensstuderande som kommer från länder utanför EU- och EES-området har möjlighet till utbildning utan terminsavgift, om personen studerar på det nationella programmet. I det fallet räknas man inte som internationell studerande och kraven är desamma som för studerande med finska eller svenska som modersmål, även språkkraven.
Samtidigt finns det många internationella utbildningsprogram där en del studerande får utbildningen avgiftsfritt medan en del studerande måste betala. Problemet ligger i att vi har en grupp som måste betala för samma utbildning som andra grupper får avgiftsfritt.
Antalet internationella studerande som studerar på nåt av de nationella språken är avsevärt mindre och att kräva detta i större grad ser ÅAS att skulle leda till färre internationella studerande och en minskad konkurrenskraft för Finland. Att lära sig svenska eller finska för att kunna studera på språket kräver tid, förutom studiematerial eller kurser. Även levnadskostnader under tiden man lär sig språk är kostnader för utbildning och kravet skulle avsevärt minska intresset för finländsk utbildning. Undervisnings- och kulturministeriets mål att fördubbla elev- och studerandemobiliteten kräver satsningar som ökar Finlands konkurrenskraft, inte försämrar den. “Utbildningens internationalisering skapar ett underlag för Finlands och de finländska företagens internationella konkurrenskraft i den globala kompetenskonkurrensen” (julkaisut.valtioneuvosto.fi).
En studerande, oberoende av bakgrund, som tagit examen i Finland, ska ha goda möjligheter till att få jobb i landet. Under åren 2013–2017 har 46,8 % av universitetsstuderande med annat modersmål än finska eller svenska blivit kvar i Finland för jobb eller heltidsstudier ett år efter examen medan 30 % lämnar landet (Vipunen.fi). Ett mål i det nya regeringsprogrammet är att varje utexaminerad automatiskt får två års uppehållstillstånd i Finland. En finsk examen ska garantera en god kunskapsnivå och därmed vore det ändamålsenligt att garantera permanent uppehållstillstånd till de studerande som avlagt examen i Finland, för att underlätta anställning och samtidigt göra en investering för staten.
Anna Oksanen
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.