Talet på Restaurang ÅU

Hej, här är jag igen! I väntan på efterrätten ska jag fortsätta mitt middagstal här på Projekt Fredrikas bolagsstämmomiddag på restaurang ÅU. Jag hoppas ni gillade valet av förrätt och huvudrätt. Vassbuk är miniatyrlax, alltid gott. Och pälsabborre till huvudrätt! Jag skäms nästan att erkänna att jag tidigare inte visste att pälsabborre betyder att man kokar abborr och päron i samma kastrull.

Men jag skäms bara nästan. För nyfikenheten är en större dygd än okunskapen är en skam. Av Ralf Danielsson på Lökholm har jag lärt mig uppskatta båda maträtterna, när jag under de senaste två-tre åren slagit nya Nagu-rötter, i den yttersta skärgården. Projekt Fredrika handlar i grund och botten om att inspirera andra till samma vetgirighet, genom att på ett bekvämt sätt tillhandahålla information på Wikipedia, som alltid är vaken och vet mer än de sju vise.

Jag lovade återkomma till frågan om vi hunnit över hälften i Projekt Fredrika. Svaret är farfars byxor. Eller vet ej. Kanske, kanske inte? Att se till att det svenska Finland avspeglas på öppen data på ett bra sätt, det är ingen svartvit sak. "Igår var vi dåligt representerade, men idag är det bra". Så fungerar det inte. Dessutom lär vi oss hela tiden.

Det vi lär oss är svaret på enkla frågor. Vilka artiklar är alldeles för korta? Vilka saknar bilder, länkar eller en bra rubrikindelning? Vilka är bra på svenska, men dåliga på finska – eller tvärtom? Hur många artiklar om det svenska Finland finns det egentligen? Vad handlar de om, vid sidan om personer och orter? Och vilka av dessa artiklar förtjänar vår uppmärksamhet – för att de läses ofta, eller för att de är nyckelartiklar i kunskapsmassan om det svenska Finland?

Svaren är inte av typ "Nej", "Aderton" eller "Per Brahe". De är inte korta. Vi kan göra rankinglistor av de viktigaste artiklarna som behöver förbättras, på språk X. Men vad betyder viktigast? Längden är inget bra mått. Populariteten – alltså antalet läsningar– är redan ett bättre mått. Vi håller på att utveckla ett mått, inspirerat av Googles PageRank, för hur viktig en sida är, för bilden av det svenska Finland.

Läsarens eget språk måste vi anpassa oss efter. Japaner är galna i Mumin, men de andra av de tio mest lästa artiklarna om det svenska Finland bryr de sig inte så mycket om (utom Linus Torvalds, då).

Tyskarna, däremot, är allätare och läser om nästan alltihop. Bra för oss! VI når redan långt genom att be de få som vi känner som kan japanska att förbättra artiklarna om ???? och ???·???? (Mumin och Tove Jansson).

Tyska är lätt som en plätt, i jämförelse, och där kan vi förbättra artiklarna om Tysklands roll under de båda världskrigen, inte i Stalingrad utan på Pensar, vid Lohm och vid Aspö. Allt tyskarna ställt till med behöver de inte skämmas för.

Inte ryssarna heller, och framför allt inte esterna. Men det får jag återkomma till.

Vår uppgift just nu är att visa hur det ser ut. För er. Endel av er kan allt om fiske, andra om konst, om krigshistoria eller om sjöfart. Jag är nyfiken på allt, men kan inte bedöma vad som saknas i artiklarna om sjöfart. Däremot vet jag att sjöfart utgör en viktig del av det svenska Finland.

Vi åskådliggör helheten av artiklar genom färgglada Voronoi-grafer och tabeller, i vilka vi jämför olika artiklar i olika språkversioner utgående från antalet läsningar, från kvalitetsmått såsom längd, antal bilder och länkar, samt snart med Fredrikas egen PageRank.

Vi har redan www.projektfredrika.fi/Det_svenska_Finland_pa_Wikipedia_2020-11.pdf klar, 24 sidor, snygg och fin. Den ska vi slipa på, och så kan vi göra speciella rapporter just om fiske, konst, krigshistoria eller sjöfart. Knacka på bara, så får ni.

Nu ser jag att efterrätten är klar. Jag ska återkomma med mer senare, men idag ska jag inte plåga er med ytterligare middagstal. Ta hand om er och fortsätt vara vetgiriga!