Elevvården behöver främst mer personal
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Elevvård. Som långvarig skolläkare inom det svenska skolväsendet i Åbo känner jag att jag bör kommentera Sydkustens landskapsförbunds insändare i ÅU 31.12.2022.
Först och främst vill jag tacka förbundet för att det lyft fram potentiella problem anknutna till social- och hälsovårdsreformen. Med stora och omfattande reformer finns det alltid risker att något går snett. Det har vi ju kunnat märka under de senaste dagarna både på hälsocentralen och på sjukhusena.
Administrativt hör elevvårdspersonalen (skolpsykologer, skolkuratorer, skolhälsovårdare och skolläkare) nu till välfärdsområdet medan skolpersonalen lyder under staden.
Det som trots allt kommer att bidra till en smidig kommunikation inom elevvården är fysisk närhet: alla dessa personer är verksamma i skolan, ser och hör varandra och kan lätt ordna möten med varandra.
Bestämmelserna gällande tystnadsplikt och tillstånd som behövs av vårdnadshavare har inte ändrat i reformen, förfarandena och principerna blir således de samma. Elevvårdsmötena kommer också att fortsätta på samma sätt som förut.
Ett problem kvarstår ändå och det är resursbristen, framför allt personalbristen inom elevvården. Den har dock inget med social- och hälsovårdsreformen att göra utan har pågått redan en längre tid.
Man får hoppas att välfärdsområdena framöver ges bättre ekonomiska möjligheter att lösa personalbristen än vad kommunerna har haft.
Terhi Vörlund-Wallenius Skolläkare och riksdagsvalskandidat (SFP)