Cykelhysteri

Jag håller helt med Jalle Ahlbeck i hans insändare i lördagens ÅU om trafiken i Åbo centrum. Att satsa så ensidigt på olika slag av tramp- eller eldrivna tvåhjulingar i centrala Åbo kan inte vara förnuftigt ur många synvinklar bl.a. vinterklimatets påfrestningar på säker körning.

Att skapa en röra av olika körfiler på de relativt smala gatorna i centrum kan inte befrämja en smidig trafik. En salig blandning av fordon ökar inte säkerheten heller.

För mig och andra äldre och samtidigt rörelsehindrade stadsbor är visionen av ett bilfritt centrum en klar signal: centrum är inte för er, håll er borta. Att äntra en buss med kryckor eller rollator är ett vågspel i synnerhet vintertid när hållplatserna är oplogade och osandade. Lika skrämmande är det att stiga ut i halkan. Och hur betalar man om man kommer in mitt i bussen med rollatorn?

Nu finns det parkeringsrutor för invalider. På dem får man parkera utan att betala avgift om man har beviljats ett tillstånd av Traficom. Snörika vintrar minskar platserna då snösvängen gärna tömmer skoporna just på dem.

I parkeringshusen finns det ofta invalidparkeringar men de är inte avgiftsbefriade. Betalning sker vid automater och slutligen vid utfarten men ofta så att en rörelsehämmad har svårt att betala avgiften.

För oss som bor i förorter (i mitt fall Hallis) har det hittills varit möjligt att komma till centrum i bil och till specialbutiker och kaféer, träffa människor och delta i sociala aktiviteter. Det här gäller likaväl barnfamiljer. Det handlar om en stor del av stadens befolkning.

Cykelomsorgen riktar sig främst till dem som har de minsta problemen att ta sig fram med olika hjälpmedel – eller gående.

Folke Sjögren