Spårväg och lönsamhet

Spårvagn i Åbo. Jan-Erik Wiik skriver bra (ÅU den 9 mars) att spårvägsentusiasterna angriper analysmetoden CBA (cost benefit analysis) eftersom denna visar att Åbos planerade spårväg är olönsam. Budbäraren angrips, inte informationen.

Jag har ingen erfarenhet av CBA, men normala företagsekonomiska investeringskalkyler har jag ofta deltagit i med processtekniska beräkningar. Ingenjören räknar nog neutralt med all den information hen har och i Finland fixar ingen avsiktligt resultaten i någon speciell riktning. Om uppdragsgivaren inte är nöjd med resultatet, gäller det att hitta en bra bortförklaring genom att exempelvis kritisera utgångsantaganden.

Inom kommunala projekt tar man dessutom till ideologi och högtflygande visioner och glömmer dagens krassa penningbrist.

Vad gäller alternativ finns det en tendens att kräva av renovering av gammalt (nollalternativ 0+) minst samma egenskaper som för ett nybygge, vilket höjer de kalkylerade kostnaderna för renovering. Att nöja sig med lite mindre ambitiöst ligger inte i tiden.

Som exempel krävdes för renoveringen av det gamla konserthuset samma prestanda som för ett nytt, vilket gjorde alternativet mycket dyrt. Att man ändå tvingas renovera det gamla huset "glömdes" i jämförelsen.

För renovering av det gamla (nu rivna) avloppsvattenreningsverket krävdes i tiden tekniska egenskaper, som inte ens det nya verket under Kakola i dag uppfyller. Att det gamla verket redan uppfyllde alla miljökrav "glömdes" i jämförelsen.

Alternativet till konstgjort grundvatten till vattenledningarna var att intensifiera den kemiska reningen av Aura ås vatten, trots att reningen redan hade hunnit uppnå hög internationell nivå och trots att Aura ås vatten blivit renare hela tiden. Att Kumo älvs råvatten även kräver kemisk förrening före infiltreringen, och att ett svindyrt reservreningsverk måste byggas i Åbo "glömdes" i jämförelsen.

Genom koncernernas massiva låntagning och talrika obligatoriska dyra projekt kommer Åbobornas skuld att mångfaldigas. Hur många miljarder det blir fråga om får någon klokare berätta. Räntorna blir fruktansvärda.

Som alternativ till spårvägen föreslogs superbussar. Men knappast behövs ens sådana. Kråkkärrets busstrafik går längs många olika snabba alternativa rutter med olika ändstationer, och att ersätta en enda av dessa busslinjer med något superdyrt blir knappast lönsamt i en CBA-kalkyl även om man skulle ändra på de flesta utgångsantaganden.

Och framförallt existerar det inga spårvägspengar, annat än som mera lån.

Regeringen går in för entimmeståget och det kommer därför knappast att finnas extra subventionspengar för Åbos spårväg. Mitt tips är att det inte kommer att finnas pengar för entimmeståget heller. Vi klarar oss bra utan båda.

Jarl Ahlbeck Pensionär