”200 000 stadsbor är en magisk gräns som Åbo når i höst”
För ungefär ett år sedan fanns det 195 137 Åbobor. Uppgiften är från årsskiftet 2021.
Redan i september eller oktober i år kan antalet Åbobor bli över 200 000.
– Det är en väldigt viktig psykologisk gräns som då uppnås, säger stadens nya forskningsdirektör Timo Aro, som har hunnit jobba för Åbo stad i en vecka.
Bor i Björneborg
Han bor fortsättningsvis i Björneborg, där han också blev invald som De grönas toppkandidat i stadsfullmäktige i kommunalvalet för två år sedan med 1 792 röster, då den följande av De grönas kandidater fick 343 röster.
Aro sitter både i stadsfullmäktige och i stadsstyrelsen i Björneborg.
– Jag har försökt fundera när det kan bli intressekonflikter i och med mitt nya jobb i Åbo och det är i skolfrågor, eftersom Åbo Universitet är en betydelsefull aktör i både Björneborg och Raumo. Också när det gäller spårtrafik kan det eventuellt uppstå intressekonflikter.
Arkiv/Mikael PiippoFörsta turen med Förin
Han har hunnit jobba i Åbo en vecka och åkt sin första tur med Förin. Att vara forskningsdirektör inom stadens koncerntjänster innebär att han ska se till att det finns fakta som bas för beslutsfattandet och den strategiska planeringen.
– Jag är 55 år och har haft mycket med skolor, städer och företag att göra under mitt arbetsliv och har ett stort nätverk.
Vän av siffror
Han kallar sig själv statistikfreak och rabblar upp sifferexempel på Åbos framgång: 80 procent av dem som blir klara med en utbildning på andra stadiet stannar i regionen, liksom 65 procent av dem som får en yrkeshögskoleexamen och 60 procent av dem som får en universitetsexamen.
– Man borde tala mycket mer om den kraft som gör att folk hålls kvar i regionen, säger han.
Carina HolmFörtjänar bättre publicitet
Timo Aro ger intryck av att vara rätt frispråkig. Han tycker att Åbo och Åboregionen förtjänar bättre publicitet än att alltid framställas i negativ dager till exempel i den eviga jämförelsen med Tammerfors.
– I många fall ligger Åbo i topp i jämförelsen med de andra stora stadsregionerna i landet, men det syns inte tillräckligt mycket utåt. Kanske man på västkusten är tveksamma till att lyfta fram sig själva. Det gäller dock inte då man kommer till Vasa, där självförtroendet är stort.
– Vi tror kanske att alla ändå vet hur bra vi är, utan att vi säger det, säger han.
”Åbo är en stad på gång”
Den respons han har fått på olika håll efter att det blev klart att han börjar jobba i Åbo har varit positiv.
– Det finns en allmän uppfattning nu om att Åbo är en stad på gång och att det har skett en positiv vändning här.
Carina HolmTillbaka till den magiska gränsen på 200 000 invånare som nås i höst. I fjol flyttade fler till Åbo än vad det har gjort på femtio år.
– Det är anmärkningsvärt att Åbos invånarantal ökar genom inflyttning och inte på grund av kommunsammanslagningar. Beroende på hur många ukrainare som ansöker om hemkommun i Åbo kan invånarantalet öka ännu mer.
Grön omställning
Timo Aros budskap är att Åbo och Åboregionen har en enorm potential.
– De flesta av investeringarna inom den gröna omställningen sker längs kusten. Det kommer att uppstå ett intressant konglomerat av gröna investeringar.
Han säger att Åbo hör till toppen av landets 68 stadsregioner när man tittar på de viktigaste nyckeltalen, som bruttonationalprodukt, varuexport, självförsörjningsgraden av jobb och så vidare.
– Det enda område där Åboregionen släpar efter jämfört med andra stadsregioner är inom forskning och produktutveckling. Här kommer den nya tekniska fakulteten vid Åbo universitet att ha stor betydelse, även om vi är 20–30 år efter Uleåborg, Tammerfors och Helsingfors.
Brist på samarbetsvilja
Den riktigt svaga punkten när det gäller Åboregionens framgångar är bristen på samarbetsvilja mellan olika kommuner kring Åbo.
– Även om det i sig inte skapar ett enda jobb är det avgörande att kommunerna hittar varann för att locka till sig barnfamiljer och arbetskraft, som alla tävlar om. Konkurrensen om dem är större än någonsin och här måste Åboregionen bara lyckas.
Carina HolmMod behövs
Han undrar om det mod som behövs för att Åboregionen ska växa som en enhet verkligen finns.
– Utgångspunkterna är bra, men finns det mod att våga satsa? Om jag var en god fe skulle jag överföra lite av de gener som finns i Seinäjoki gällande beslutsfattandekulturen och flytta dem hit.
Hur ska man få till stånd den mentala förändring som behövs?
– Det handlar om en generationsväxling. Det tar tid. Det gäller att betona de saker som hela området har nytta av, tillsammans.
Timo Aro säger att det i diskussionerna om Åbos spårvagn och Entimmeståget inte betonas tillräckligt vilken stimulerande effekt de skulle ha.
– Det handlar om så mycket mer än bara om spåren eller transportkorridorer. Stimulansen som de skulle medföra är det väsentliga. Åbo har inte råd att bli utanför det pendlingsområde som håller på att skapas mellan huvudstadsregionen, Tallinn och Tammerfors.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.