Vi studerande behöver hjälp för att orka!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Riksdagsvalet. En satsning på studerandes mentala hälsa är en satsning på Finlands framtid.
Idag lider var tredje högskolestuderande i Finland av mental ohälsa, såsom depression eller ångest. Enligt senaste forskning är sju procent av högskolestuderande utbrända och ytterligare nitton procent har lindrigare symptom på utbrändhet och en känsla av ineffektivitet.
Coronapandemin har tydligt satt sina spår i studerandes liv och påverkat den mentala hälsan negativt. Dock kan vi inte enbart skylla på pandemin, då vi granskar den allvarliga nedåtgående trenden.
Redan före pandemin har studerandes psykiska välmående varit en nedåtgående trend som fortsätter i fel riktning. Under hela 2000-talet har antalet studerande som drabbats av mental ohälsa stigit oroväckande.
Att som studerande försöka hänga med i studierna när kraven stiger, inflationen ökar och studiestödet inte räcker till, är omöjligt.
Det rådande världsläget med kriget i Ukraina som skakat om hela Europa, stigande elpriser och bostadshyror orsakar även en enorm osäkerhet hos många studerande.
Många studerande har också hamnat utanför studiegemenskapen till följd av distansstudier och haft svårt att hitta tillbaka till campus efter pandemin.
Dessutom rör enbart hälften av högskolestuderandena på sig tillräckligt enligt rekommendationerna. Upprätthållandet av en balanserad livsstil som skulle bidra till den mentala hälsan är enormt utmanande på grund av att de flesta studerande till råga på allt tvingas jobba vid sidan av sina heltidsstudier för att få pengarna att räcka till.
Sedan yrkeshögskolorna år 2021 övergick till Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) har trycket på studenthälsan varit stort och köerna ofta långa, speciellt på svenska.
I Finland finns idag drygt 168 000 yrkeshögskolestuderanden, varav en tredjedel enligt THL:s och FPA:s Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande upplever att de behöver professionell hjälp för att komma vidare.
I nuläget kan väntetiden för vård vara ställvis flera månader. I början av året 2023 höjdes även hälsovårdsavgiften för alla studerande till 73,60 euro, för att kompensera för det ökade trycket på studenthälsan och för att förbättra tillgången till tjänsterna.
I längden är det dock ohållbart att höja avgiften för studerande varje år, som redan färdigt är under ekonomisk stress.
Istället behöver mera resurser tillföras till studenthälsan för att åtgärda de långa vårdköerna och för att se till att studerande får den hjälp de behöver i tid.
Inför riksdagsvalet, vill vi med dessa alarmerande siffror om studerandes välmående föra fram att studerandes mentala hälsa och välbefinnande måste tas upp som ett av huvudtemana i beslutsfattandet i samhället.
En satsning på studerandes mentala hälsa är en satsning på Finlands framtid.
Utan hjälp kan den redan sinande skaran av framtida skattebetalare minska ytterligare.
Lina Johansson
Studerandekåren vid
Yrkeshögskolan Novia, Novium
Abbe Karlsson
Arcada Studerandekår, ASK
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.