Förflytta dig till innehållet

Vi måste ha beredskap för överlappande kriser – gemensamt löser vi europeiska länder globala problem

Åbo Underrättelsers logo

Beredskap. Jag deltog i ett möte arrangerat av Inrikesministeriet där ministeriets räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka berättade om räddnings- och säkerhetssituationen och Mika Viljanen från Egentliga Finlands Räddningsverk redogjorde för det regionala läget.

Läget i Ukraina diskuterades. Vi har sänt en betydande biståndsförsändelse bestående av nödinkvarteringsmaterial (10 000 personer), fältsjukhus, strålningsmätare etc, det vill säga tiotals långtradarlaster med biståndsmaterial.

I takt med klimatkrisen måste vi förbereda oss på extremväder. I Europa brann i somras 50 procent mera skog upp jämfört med det tidigare rekordåret 2017. Femtio finska brandmän deltog i släckningsarbetet med de grekiska storbränderna.

Det internationella samarbetet har haft en viktig roll i den statliga verksamheten. Rötterna till den nationella verksamheten finns framöver i välfärdsområdets jordmån och kunnandet spänner över allt från ungdoms- till internationell räddningsverksamhet.

Finlands roll i EU är betydande och man lyssnar på oss. Ut i Europa exporterar vi expertis och vid behov, även styrkor. Vi kunde utveckla export av kunskap vidare.

När man ser över servicenivån borde följande ändringar i verksamhetsmiljön speciellt beaktas:

Ojämlikhet, en allt äldre befolkning, glesbygd kontra befolkningskoncentration, teknologisk utveckling, klimatförändringen, att ett ömsesidigt beroende ökar och förändringar i säkerhetsmiljön.

Vi bör också förbereda oss på risk för överlappande kriser

Betydelsen av avtalsbrandkårer togs upp vid flera tillfällen. I aktiv krisberedskap finns 1 700 personer, som inom några timmar kan fås på plats vid behov och utöver dessa finns avlönad personal.

För att i fortsättningen kunna trygga räddningsservicen är utbildningsbehovet betydande.

Vid slutet av år 2030 pensioneras 1 400 arbetstagare och dessutom finns ett tilläggsbehov av 1 130 räddare. För att uppnå målen behövs ytterligare investeringar på sex miljoner euro.

Vi granskade siffrorna främst ur Finlands perspektiv, men Egentliga Finlands område utgör ungefär tio procent av Finlands helhetsstatistik jämt fördelat på alla delområden.

Bland annat ligger denna kunskap som grund när vi framöver gör upp beslut om servicenivån, då olika områdens risker och faror granskas. Beslutet om servicenivån ställer målen och ramarna som ska hållas.

Energikrisen försätter nya beslutsfattare inom välfärdsområdena på djupt vatten från den 1 januari 2023.
Kohvakka avslutade mötet med att berätta att han ska resa till Tjeckien för att träffa Europeiska räddningsöverdirektörer.

Den meningen konkretiserade hur vi europeiska länder gemensamt löser globala problem.

Efter den formella delen gick diskussionen över till ytterskärgård. Förbindelser, lokal räddningsberedskap och datakommunikationer dryftades, samt det geografiska lägets betydelse i rådande säkerhetsläge.

Eftersom bekämpningen av olyckor är en viktig del av räddningsservicen uppstod frågan om det skulle vara tid för räddningsverket att även ta ställning till klimatkrisen och extremväder ur ett förebyggande perspektiv?

Att förbättra till exempel vattenhushållningen och jordresurserna kan förhindra översvämningar och torka som ur räddningsväsendets synvinkel är avgörande faktorer med tanke på risker för katastrofer.

Lotta Laaksonen
Medlem av stadsfullmäktige i Pargas, VF
vice ordförande i välfärdsområdets räddningsnämnd

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter