Vi kan gå sönder och få skavanker men sedan bli ännu vackrare
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I min hylla står en guldkopp. Den är sprucken, limmad och vissa småbitar fattas runt kanten.
Guldet skimrar inte längre och man kan se grundfärgen titta fram här och där. Man ser snabbt att den har varit med om mycket och borde kanske redan för länge sedan fått en viloplats bland porslinsavfall.
Många undrar säkert varför just denna kopp står framme när den skär sig så radikalt mot de andra i hyllan. För bredvid den finns andra snygga koppar och muggar, även i guld.
Denna kopp är från utlandet, som vi säger. Min moster hade hämtat den åt mig.
Efter många om och men fick jag lov att använda koppen och jag drack min morgonkakao ur den. I nåt skede hade min mamma sönder örat på koppen när hon diskade, men den gick att limma och man såg knappt sprickan.
En dag tyckte min lillasyster och hennes kompis att hon var stor nog att dricka ur min guldkopp. Jag vet inte vad som hände men de hade sönder den.
Min pappa var fenomenal på att bygga saker. Jag kan inte komma på något som han inte kunde fixa.
Reparationen i sig var inte alltid så snygg, men det fungerade. Han använde det som fanns tillhands, det som hittades i hans oändliga gömmor.
Han fixade också min guldkopp och jag kunde fortsätta dricka min kakao ur den.
Koppen har flyttat med mig och med tiden var det mina söners tur att ge koppen sin behandling. Fatet har försvunnit för länge sedan men koppen finns kvar och håller fortfarande vätska trots sina sprickor och skavanker.
Den senaste tiden har flera personer i min bekantskapskrets drabbats av olika sjukdomar. Vissa har varit långvarigt sjuka. Andra bara en kort tid.
Till min häpnad har jag kunnat konstatera att många upplever sjukdomen som ett tecken på misslyckande.
Man har tanken att när man blir sjuk så har man misslyckats som människa och man duger inte längre. Att sjukdom och att vara sjuk är ett tecken på svaghet.
Oberoende om man har fått men för livet eller om man har helt återhämtat sig från sjukdomen. En person som har synliga men, långvariga eller tillfälliga, av någon sjukdom kan vara starkare och helare, än en person som inte har fysiska synliga men.
Därför är det också så överraskande att höra om hur fler och fler lider av depressioner och andra mentala problem.
Kan man inte tänka sig att en person som varit sjuk och återhämtat sig är starkare än tidigare efter att ha kämpat sig genom tragedin.
I Japan så lagar man ofta trasiga porslinsföremål med guld. Då betraktas de som ännu vackrare och äkta, just för att de gått sönder. Kintsugi, kallas det.
Jag gillar tanken att föremålet är det samma men ändå annorlunda.
Jag vill även se att så är vi människor. Vi kan gå sönder och få skavanker men sedan bli ännu vackrare och värdefullare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.