Förflytta dig till innehållet

Varför utbildas inte audionomer på svenska?

Temat för Världshälsoorganisationens internationella hörseldag den 3 mars var hörselvård för alla. Den finländska hörselvården och speciellt hörselvården på svenska har redan i flera år lidit av bristen på audionomer.

Svenska hörselförbundet ser tillgången till hörselvård som en fråga om rätten till att kunna medverka i samhället. Att inte höra väl påverkar vår möjlighet att medverka på arbetsplatsen, med våra vänner och vid våra fritidsintressen.

Personer med hörselskador som inte får hjälp isolerar sig ofta mer än andra. Detta ökar risken för psykisk ohälsa.

Studier visar också att nedsatt hörsel betydligt ökar risken att drabbas av demens. Vi vet idag att vår befolkning blir äldre och därför i större mån drabbas av minnessjukdomar, vilket är en stor utmaning för vårt samhälle.

I Finland uppskattar vi att ca 15% av befolkningen har en hörselskada. I arbetsför ålder har ca 10% en hörselskada. I åldersgruppen 65–74 år har ca 32% en hörselskada och i gruppen över 75 år har ca 50% en hörselskada.

Trots att antalet hörselskadade korrelerar med de andra nordiska länderna görs det färre hörapparatutprovningar i Finland i förhållande till folkmängden än i våra nordiska grannländer. Bristen på audionomer är sannolikt en av orsakerna.

En audionom provar inte bara ut ett hörhjälpmedel utan ställer också in ljudet och justerar det, vilket kan behövas göras flera gånger och över tid då hörseln kan förändras.

I många delar av landet är väntetiden upp till sex månader för att besöka en audionom. Detta påverkar starkt livskvaliteten. 

Audionomer borde finnas tillgängliga redan i basvården. Det finns också mycket få svenskspråkiga audionomer i Finland, vilket är problematiskt då man hör och uppfattar det egna modersmålet bäst.

Under många år har audionomer stått högt på listan över yrkesgrupper det råder brist på i Finland. Här finns färre audionomer i förhållande till folkmängden än i Sverige och Danmark. Audionomyrket är idag mer krävande än tidigare då de tekniska lösningarna är fler och hela tiden utvecklas.

Enligt Finlands audionomförening är behovet stort av att de nuvarande audionomerna ingår i ett register för patientsäkerheten samt att audionomutbildningen utvecklas till en högre yrkeshögskoleutbildning som leder till legitimering.

I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Finland ratificerat står att konventionsstaterna ska främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning och främja habilitering och rehabilitering. Mycket av det görs av en audionom.

Audionomens roll är omfattande och mycket viktig för personer med hörselnedsättning. Med god hörselvård kan vi förebygga ohälsa och förbättra livskvaliteten för personer med hörselnedsättning.

Därför behövs fler audionomer med god utbildning i Finland. Idag utbildas inga audionomer på svenska i Finland. Varför?

Läget är akut och behovet av audionomer som också kan ge service på svenska bara växer.

Svenska hörselförbundet rf

Mikaela Nylander
Ordförande

Nora Strömman
Verksamhetsledare

Maija Nilsson
Ansvarig för intressebevakning

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *