Kristoffer Nöjd 29.10.2022 08:00

I Hangö har ett Facebookinlägg av Akavas avgående ordförande Sture Fjäder skapat debatt. Fjäder anser att Hangö borde sträva efter att sänka sin kommunalskatt för att locka nya invånare. Han hänvisar till Esbo stad där man i måndags fastställde kommunalskattesatsen till 5,36 procent.

– Jag har väntat på att diskussionen om kommunalskatten ska börja. Jag tycker att man inte har vaknat till den ojämlikhet som orsakas av kommunalskatteprocenterna, säger Olli Riikonen som är expert på kommunal ekonomi på Kommunförbundet.

Kommunförbundet

Men just nu kan kommunerna inte så mycket mer än konstatera faktum. Hur kommunernas inkomstskattesatser för 2023 ska fastställas bestäms i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Kommunfullmäktige ska bestämma att kommunalskattesatsen 2023 är skattesatsen 2022 minskad med 12,64 procentenheter.

Kommunalskattesatsen minskas lika mycket i alla kommuner på fastlandet i Finland. Minskningens storlek baserar sig på en överföringskalkyl. Från kommunalekonomin överförs intäkter som motsvarar de kostnader som överförs.

Förbudet att göra ingrepp i kommunalskatten är bara i kraft under en övergångsperiod.

– Nästa höst har kommunerna igen möjlighet att fastställa skatteprocenten själva. Det görs framöver med 0,1 procentenhets noggrannhet, säger Riikonen.

”Avvikande år”

I Hangö slog man, på grund av social- och hälsovårdsreformen, redan i fjol att fast att inkomstskattesatsen för både 2022 och 2023 är 21,75 procent.

– För att finansiera välfärdsområdets kostnader, så drar man av 12,64 procentenheter från alla kommuner. Här finns inget att besluta, enbart att konstatera, säger Kim Adolfsson som är controller på Hangö stad.

Raseborgs stad kommer att behandla skatteprocenterna för år 2023 på stadsstyrelsemötet den 7 november.

– Läget är såtillvida avvikande i år, att kommunerna de facto inte kan bestämma om någon förändring i inkomstskattesatsen på grund av sote-reformen. Det här betyder att samtliga kommuners inkomstskattesats är på ”förhand” bestämd, säger Jeanette Bäckström, ekonomichef i Raseborg, och hänvisar till avdraget på 12,64 procentenheter.

För Raseborgs stads del, där inkomstskattesatsen är 22 procent, betyder det den är 9,36 procent år 2023.

”Leder till konstigheter”

I till exempel Esbo, som i år har en kommunalskatt på 18 procent, blir skatten 5,36 procent.

– I bakgrunden finns en princip som fastslogs redan då den förra regeringen beredde social- och hälsovårdsreformen, det vill säga att ingen skattebetalare ska hamna i ett sämre läge på grund av reformen. Det var i praktiken av samma orsaker man avvisade i bruktagandet av en landskapsskatt tidigare, säger Riikonen.

Enligt Riikonen ville man försäkra sig om att invånare i kommuner med en förmånlig skatteprocent inte drabbas av skärpt beskattning.

– Enligt mig leder detta till en del konstigheter, bland annat till att man på dessa kommuner i stället skyfflar massivt med statsandelar så att den låga skatteprocenten kan bibehållas.

Nya sätt att räkna

Eftersom alla kommuner drabbas av samma skatteprocentsminskning blir dess euromässiga inverkan i till exempel i Grankulla och Esbo väldigt stor på grund av kommunernas starka skattebas och unga befolkning. Grankulla tvingas med andra ord flytta över mer inkomster än vad man flyttar över utgifter.

För att kommunerna varken ska vinna eller förlora på detta kommer det in två nya faktorer i kalkylerna för kommunernas statsandelar: fritt översatta kan man kalla dem förändringsbegränsning och överflyttningsutjämning.

– Med dessa fyller man ut skillnaden, det vill säga ökar statsandelarna för dem som blir av med mer inkomster än utgifter och minskar statsandelarna för dem som flyttar över mer utgifter än inkomster till välfärdsområdet. Detta görs för att kommunens ekonomi inte ska lida alternativt gå på vinst, säger Riikonen.

Sett till utjämningssystemet och de siffror man har i dag, ser det enligt Riikonen ut som om Hangö skulle ha möjlighet att sänka kommunalskatten med tiden. Men siffrorna kan ännu komma att förändras.

Jag skulle inte bli förvånad om man i Hangö började fråga sig varför man ska betala en tvåfaldig kommunalskatt för kommunens tjänster fastän de kostar mycket mindre än i Grankulla eller Esbo.

Olli Riikonen

Enligt Riikonen är Västra Nylands välfärdsområde ett bra exempel på ett område där skillnaderna i beskattning är och blir stora.

– Inom detta område finns landets största skillnader i kommunalskatt: Grankullas kommunalskatt är 4,36 procent nästa år och Hangös över det dubbla, det vill säga 9,11. I Raseborg är skatteprocenten ytterligare 0,25 procentenheter högre.

Enligt överföringskalkylen i dag blir de kvarvarande nettokostnaderna (verksamhetsbidrag plus avskrivningar) 2 492 euro per invånare i Hangö och 3 922 euro per invånare i Grankulla.

– Jag skulle inte bli förvånad om man i Hangö började fråga sig varför man ska betala en tvåfaldig kommunalskatt för kommunens tjänster fastän de kostar mycket mindre än i Grankulla eller Esbo samtidigt som staden får minimalt med statsandelar per invånare jämfört med dessa städer.

– Om man hade ha tagit 63,1 procent av kommunernas skatteintäkter, vilket 12,64 procentenheter motsvarar, skulle skillnaderna i kommunernas skatteprocenter ha blivit mindre. Det hade förvisso på samma gång betytt att beskattningen för invånare i kommuner med förmånligare skatteprocent hade skärpts medan invånarna i kommuner med högre skatteprocent hade fått en skattelättnad.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln