”Vårdpersonalen ska få sin lön i januari” – välfärdsområdet kartlägger riskerna, för att garantera att övergången vid årsskiftet går smidigt
Med en dryg månad kvar tills välfärdsområdet ska ta över 24 000 anställda inom vård och omsorg vill Tarmo Martikainen, välfärdsområdesdirektör i Egentliga Finland, ingjuta tillförsikt både bland personal och alla som behöver vård.
Han liknar situationen vid ett 3 000 meters hinderlopp med mängder med nya hinder och vattengraven vid årsskiftet.
– Vi kanske inte kommer över helt torrskodda, men frågan är om vi klarar oss med blöta skor eller om också byxbenen blir våta?
En smidig och säker övergång
Målet är en smidig och säker övergång. Välfärdsområdets högsta tjänstemän har gjort olika slags riskanalyser varje vecka.
Frågar man IT-direktören Jari Poromaa om vårdpersonalen får sina löner i januari är svaret kort och gott ”ja”.
– Åtminstone ur IT-synvinkel. Däremot är det inte säkert att välfärdsområdet kan betala alla sina räkningar i januari.
47 system ska småningom bli en handfull
Poromaa säger att man har gjort två års arbete på ett halvår med att minska de 47 olika klientsystemen. På sikt ska man få ner dem till en handfull, men det sker inte ännu efter årsskiftet.
Välfärdsområdet kommer att använda samma löneutbetalningsprogram som sjukvårdsdistriktet har i dag.
– Det är ett gammalt och beprövat program. Men visst blir det en utmaning att skapa en gemensam organisationskultur av de 34 olika organisationer med olika regelverk som bildar Egentliga Finlands välfärdsområde, säger Laura Saurama, direktör för koncerntjänster inom välfärdsområdet.
I mitten av december ska vårdpersonalen själv kunna kolla att ens egna uppgifter har överförts korrekt i det nya lönesystemet.
”Extremt utmanande budget att göra”
På tisdag ska välfärdsområdets styrelse ta ställning till sin första budget.
Ekonomidirektören Arja Pesonen säger att den har varit extremt utmanande att göra.
Egentliga Finlands välfärdsområde börjar med ett underskott på 99 miljoner euro.
Det beror på att nästa års budget bygger påkommunernas bokslut för 2021 och budgetar för 2022.
– Problemet är att kommunerna har underbudgeterat. Välfärdsområdet ska få utjämningspengar av staten, men lagen är inte ännu klar, så det är oklart hur mycket vi får, säger Tarmo Martikainen, som talar om en djupdykning år 2023.
Mer inflation än beräknat
En annan orsak till underskottet är att inflationskoefficienten som man ska räkna med inte stämmer överens med den egentliga inflationen, som är mycket större.
Senast efter år 2025 utgår tjänstemännen från att välfärdsområdets ekonomi är på fötter.
De påpekar att knappt 100 miljoner euro trots allt är en ganska liten summa med tanke på hur stor organisation Egentliga Finlands välfärdsområde är.
Förslag: Budget 2023 för Egentliga Finlands välfärdsområde
- Intäkter (t.ex. klientavgifter): 360 miljoner euro.
- Pengar av staten: drygt 1,9 miljarder euro.
- Utgifter (löner för 1,2 miljarder euro, köptjänster, mediciner): 2,34 miljarder euro.
- Finansiering och avskrivningar (av redan pågående projekt): 54 miljoner euro.
- Bildar ett underskott på 99 miljoner euro.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.