Vardagsråd om artificiell intelligens – ”Vad som är viktigt är hur AI kan hjälpa helt vanliga människor som har helt vanliga uppgifter att utföra”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Optimisterna har alltid rätt, men senare än de själva tänkte.
Pessimisterna har nästan alltid fel, men inte riktigt alltid.
Realisterna har rätt men ingen orkar lyssna på dem. Vilka skall vi tro på när det gäller artificiell intelligens?
Det kan löna sig att se bakåt. Ångrar vi att det skrivna språket skapades för tusentals år sedan? Ångrar vi tryckpressen eller skrivmaskinen? Den personliga datorn och internet? Alla dessa framsteg såg skrämmande ut när de skedde. Människan blev mindre naturlig och mer artificiell, lika mycket slav under det nya som herre över det. Folk fick bättre kontakt med varandra men många fick uppleva mer ensamhet, inte mindre. Vissa vann, andra förlorade. Men in det långa loppet blev samhället mer jämlikt.
Tekniska framsteg kommer inte gratis. Nu måste vi skapa oss en uppfattning om artificiell intelligens (AI). Det är lite så att oavsett om man ser AI som ett hot eller möjlighet så har man rätt. AI leder till polarisering av samhället inte för att AI skulle vara polariserande utan för att människor är det. De som nu ser till att de lär sig utnyttja AI i sitt dagliga arbete kommer att bli snabbare och framstå som klokare än andra.
Tänk på webbens sökmotorer. Innan vi fick dem hade vi svårt att se någon nytta med dem. Vem skulle behöva söka igenom allt som lagts upp på internet? Men i dag vet vi att nästan allt vi lär oss kommer via sökningar. I stället för att slå upp i uppslagsboken skriver vi in vår fråga i någon apparat och vips har vi all information vi kan tänkas behöva.
AI kommer på ett liknande sätt att bli en förlängning av människans inlärning och produktivitet. Industrins pionjärer debatterar de mest avancerade sätten att bruka eller missbruka AI. Sådana diskussioner blir lätt akademiska. Vad som är viktigt är hur AI kan hjälpa helt vanliga människor som har helt vanliga uppgifter att utföra.
Kanske AI kan börja skriva rapporterna som jordbrukare måste skicka till EU. AI kunde bygga webbplatser för småföretagare och hjälpa med uppdateringar på sociala medier. Om man ska skicka ett vänligt men bestämt meddelande till en kund får man snabbt ett nästan perfekt utkast från en AI-tjänst. Många bröllopstal kommer att bli roligare och klokare tack vare bakgrundsarbete utfört av AI. Nästa åtgärdsprogram för Åbolands skärgård kunde skapas på basen av utkast och förslag av AI.
AI utvecklas i rasande takt. Det är spännande att fundera på om AI kunde tänkas starta ett krig eller sätta sig emot mänskligheten. Sådana frågor är viktiga, och vi har många visa kvinnor och män som funderar på det.
Samtidigt kan vi vanliga människor underlätta vår vardag. Det är där som de stora samhälleliga fördelarna av AI kommer att bli verklighet.
Just nu talas det mycket om verktyget ChatGPT som i sanning är mycket nyttigt. Men vi ska inte dra förhastade slutsatser. Bland sökmotorerna var Google den sjuttonde att komma in på marknaden. Före Google tyckte många att AltaVista hade löst alla problem och skulle vinna konkurrensen. Det kommer att komma flera nya utmanare till ChatGPT och någon av dem kan mycket väl slå ut de tidigare ledarna.
Det är inte alls brådskande att kora en vinnare bland AI-tjänsterna. Det som brådskar är experimenterandet. Var och en borde leka med ChatGPT eller en liknande tjänst för att hitta nyttiga användningsområden. Ju vardagligare användning, desto bättre.
AI är bra på att jämföra, sammanställa, summera, analysera, uppgöra listor, göra förslag, skapa utkast för texter och programmeringskod, presentera synpunkter och idéer. Artificiell intelligens är lyhörd. Om du vill ha en rolig text får du det. Vill du ha rimmande poesi får du det. Vill du ha vetenskaplig eller officiell text får du det. Men vad du än får så är det bäst att du själv tar ansvar för resultatet, för AI kan också ha helt fel.
Att inte börja använda AI nu är lite som att inte lära sig läsa när alfabetet uppfanns. Det är som att vägra använda internet och strunta i webbsökningar.
Bäst är att inte se artificiell intelligens som ett hot. I stället kan vi se AI som en praktikant som är boklärd och ivrig men saknar praktiska talanger och livserfarenhet. Till sådana ger man ofarliga administrativa uppgifter som kräver detaljkunskap och förmåga att sammanställa information.
Här kan du läsa fler kolumner av Mårten Mickos.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.