ÅU 08.06.2020 05:00

Hör hit alla som äger vattenområden eller områden nära havet. De som har verksamheter som äger rum i och kring havet eller annars bara är intresserade av hur området utvecklas skall också vakna upp.
Nu finns Finlands första marina havsplan ute på remiss så att allmänheten och intressenter kan säga sitt om planen.
Sista dagen för att lämna in anmärkningar till planen är på onsdag den 17 juni, lämpligt före midsommarhelgen.
Denna plan som kan ge skrämselhicka åt vissa och lugnande besked åt andra är inte lagligt bindande och kritiseras allmänt för att sakna muskler.
Samtidigt är planen riktgivande och kommer sannolikt att styra användningen av havsområden under de kommande åren. Planen ger inga tillstånd för olika verksamheter, utan olika typer av lovförfaranden och miljökonsekvensbedömningar kommer fortfarande att krävas, men planen ger riktlinjer för var en verksamhetsidkare kan börja fundera på att planera något.
Bakgrunden till havsområdesplanering är att vi människor breder ut oss i en accelererade takt, inte bara på land utan också på havet.
Genom att planera områdesanvändningen strävar man till en välmående havsmiljö och i slutändan välmående människor. Samtidig är blå tillväxt (tex ökat fiske, ökat vattenbruk, mera energiproduktion, mera turism och ökad trafik) ett av ledorden, dvs vi skall framöver kunna (ut?)nyttja havet allt mera men på ett hållbart sätt.
Inte en helt enkel ekvation. En central målsättning är också att undvika konflikter mellan olika områdesanvändare och därför är det så viktigt att de som berörs tas med i planeringsarbetet.
Detta med havsområdesplanering är inget som Finland har hittat på, utan bygger på EU:s havsplaneringsdirektiv från 2014. I Finland är det olika förbund som har ansvar för arbetet med planeringen.
Planen för Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet har uppgjorts av Egentliga Finlands förbund som i praktiken också koordinerat hela havsplaneringsarbetet i Finland redan i flera års tid.
Åland har en egen planeringsprocess som Landskapsregeringen ansvarar för. Det första underlaget för Ålands plan var på remiss redan i våras, men kommer till påseende på nytt i slutet av sommaren, så den det berör bör följa med de åländska medierna. Enligt EUs direktiv, skall alla marina områdesplaner vara färdiga och godkända i mars 2021.
Planen för fasta Finland finns enbart i digital tappning, så det gäller att bekanta sig med den online. Några omfattande och besvärliga(?) dokument finns där inte för den som skulle vilja sätta sig in i något ämne riktigt ordentligt, men en hel del utredningar och material finns framlagt som det lönar sig att bekanta sig med. Under punkten med rubriken ”planutkast” finns kartan där man får en överskådlig bild av vilka verksamheter som är inplanerade för respektive havsområde.
Kartan finns längst ner på sidan och kan zoomas in så att man mera i detalj kan studera just de områden som man är intresserad av.
Min egen reflektion är att undervattensnaturen och det marina naturskyddet är otillräckligt beaktade i planen trots att den huvudsakliga målsättningen och visionen är att uppnå ett välmående friskt hav som nyttjas hållbart för att människan skall må bra.
Ett exempel på detta är att vattenbruk (i praktiken fiskodling) på många ställen är inplanerat i precis samma områden där värdefulla marina naturvärden finns utsatta. Hur månne planerarna har tänkt där?
Vidare kräver EU:s nya biodiversitetsstrategi att 30 procent av havsområdena inom EU skall vara skyddade 2030 samt att 10 procent av dessa skall vara strikt reglerade, vilket inte heller är taget i beaktande i planförslaget. Jag  hoppas och tror att också våra naturskyddsorganisationer med sina kunniga skribenter som brukar vara väl framme i debatten kring hållbarhet och miljöfrågor, vässar sina pennor och ger lämplig feedback till planen.
Ingen av oss som engagerar sig och påtalar eventuella brister i förslaget till havsplan kan vara säker på att de egna åsikterna väger speciellt tungt, men finns det sakliga argument byggda på fakta så har man i varje fall gjort ett gott försök och behöver inte i efterhand gräma sig över att man ingenting gjorde. I detta fall vill myndigheterna ha feedback och dialogen med allmänheten är mycket viktig och en förutsättning för att planen i slutändan skall bli så bra som möjligt, och också uppskattas och följas, tills den revideras om 10 år.
Sonja Salovius-Laurén
“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.
 
 
 
 
 
 

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln