Förflytta dig till innehållet

Var hamnar den vetenskapliga kunskapen om havet?

Över ett glas vin på bryggan fick jag härom veckan en mycket viktig fråga, nämligen vad som händer med den vetenskapliga kunskap vi tar fram om havet och dess mående? Var hamnar den, hur nyttjas den och av vem?

I akademiska kretsar brukar vi kalla detta för ”impact”, det vill säga forskningens samhällseffekt. Detta är något som blivit allt mer efterfrågat såväl från forskningsfinansieringshåll såväl som samhället i stort. Något som är på sin plats kan man tycka, framförallt då det är frågan om skattebetalarnas pengar som finansierar forskningen.

Å andra sidan förekommer argumentet att forskningen inte behöver ha någon specifik effekt eller tjäna något specifikt syfte, den har ett egenvärde i sig. Det argumentet är dock något förlegat i detta sammanhang kan jag tänka. Speciellt i en tid av snabb klimatförändring och fortsättningsvis stor övergödning av havet, där vetenskaplig kunskap idag är en självklar del av lösningen på problemen.

Nåväl, det första jag förklarar till min väninna är att den vetenskapliga kunskapen, såväl brett – om till exempel Östersjön och dess situation, som mer specifikt – om till exempel en viss introducerad arts effekter på ekosystemet eller en ny vetenskaplig upptäckt, kommuniceras till allmänheten och höjer på så sätt kunskapsnivån i samhället.

Kommunikationen kan ske genom att bidra med kolumner som denna, insändare, artiklar och inlägg i olika typer av media, eller genom att ordna seminarier, pop-up informationstillställningar och så vidare. Att sprida information och göra allmänheten mera insiktsfull gällande havet är mycket viktigt för att dels skapa opinion och möjliggöra förändring, genom exempelvis val, men även för att helt enkelt ge faktabaserad information till olika debatter.

För det andra hamnar vår kunskap allt oftare hos företag och andra intressenter som vill utveckla något helt nytt eller se över sina processer och på så sätt förbättra havets tillstånd. Det kan handla om konkreta råd eller samprojekt och utredningar tillsammans med företagen.

Kunskapen som vi tar fram om havet förmedlas naturligtvis även till beslutsförfattare. Detta betyder inte på något sätt bara politiker, utan kan även vara personer som arbetar med marin policy och förvaltning.

Exempel på hur denna typ av information förmedlas är konkreta diskussioner och möten, seminarier och workshops men det kan även innefatta remissvar gällande till exempel havsplaner, eller utlåtanden om exempelvis fiskodlingar, eller helt enkelt epostkonversationer. För dessa kan rätt specifik och konkret information vara nödvändig.

En bredare kunskap om havet måste vi forskare däremot förmedla när vi till exempel medverkar i olika nationella och internationella paneler och arbetsgrupper om miljö- och havsrelaterade aspekter. Då handlar det ofta om att ge insikt på en större skala, höja blicken och se problematiken över disciplingränserna eller över lands- och vattenområdesgränserna.

Genom att dels medverka i sådana arbetsgrupper och dels genom den kunskap vi presenterar i vetenskapliga artiklar når den kunskap vi tar fram om Östersjön och de nordiska haven ända fram till exempelvis de rapporter om biologisk mångfald eller klimatförändring som FN:s mellanstatliga paneler presenterar. För vår del är självfallet även EUs miljöprogram och riktlinjer olika exempel på var vår kunskap hamnar.

Man kan och bör sedan fråga sig – kan man mäta denna samhällseffekt på något sätt? Jo och nej.

Det är rätt knepigt trots att flera olika kriterier utvecklats hos universitet eller av olika utvärderingspaneler. Dessa berör dock oftast någon eller alla av dessa aspekter som jag tar upp ovan.

Att kvantitativt mäta dessa samhällseffekter kan onekligen vara svårt. Förutom det mått på antal publicerade vetenskapliga artiklar, som forskningen oftast mäts på, förekommer en del mått som exempelvis antalet remissvar, mediaframträdande, samprojekt med industrin och så vidare. Ofta ingår även en helt kvalitativt bedömning av samhällseffekten.

Varför ville jag då ta upp detta med forskningens samhällseffekt och ”slutdestinationen” för vår kunskap? Jo, för att när vi nu insuper augustikvällarnas vågskvalp och solnedgångar över skärgården och funderar på hur mycket havet betyder för oss, inser jag, tack vare min väninna, att vi forskare kanske inte alltid ger hela bilden av hur vi försöker nå ut och påverka med den kunskap vi inhämtar i vårt dagliga forskningsarbete.

Det gav även mig själv en liten påminnelse om att vår forskning har betydelse både i närmiljön och på de stora arenorna.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter