Förflytta dig till innehållet

Vapenexporten och kärnvapenkonventionen avslöjar viktiga skillnader 

Förhandsröstningen i presidentvalet är igång. Valkampanjen har av många kallats exceptionellt lam och tråkig.
En exceptionell valrörelse är det nog på många sätt. Sauli Niinistös understöd kan med fog kallas onormalt högt. Centern har i Vanhanen och Väyrynen i princip två kandidater, men en majoritet av partiets väljare stöder ändå förhandsfavoriten Niinistö, med bakgrund i ett annat parti. Majoriteten av utmanarna kämpar med ett understöd på ett par procentenheter.
Politiska alternativ är demokratins grundval, och utrikes- och säkerhetspolitik är en mycket viktig del av samhällspolitiken. Ur en demokratisynvinkel är det därför synd att man inte lyckats få liv i de politiska debatterna. Det finns flera aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, där kandidaterna klart har olika ståndpunkter, som borde ges mer utrymme i diskussionerna.
Förra veckan publicerade den norska tidningen Verdens Gang en artikel med bilder där man såg Patrias pansarfordon användas i konflikten i Jemen. Finlands vapenexport har debatterats livligt i riksdagen under denna valperiod. Finland exporterar vapen till bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraterna och har fortsatt exporten även efter att FN beskyllt Saudiarabien för att ha brutit mot den internationella humanitärrätten i samband med kriget i Jemen, där den humanitära krisen är mycket allvarlig.
Den finländska vapenexporten har ökat och Mellanöstern har blivit ett allt mer centralt område för den finländska exporten. Sipiläs regering har godkänt exporttillstånd även i fall där Utrikesministeriets utlåtande varit negativt. Den växande vapenexporten till länder som deltar i konflikter och inte respekterar mänskliga rättigheter står i konflikt med Finlands utrikespolitiska målsättningar om befrämjande av fred och utveckling och är därför en fråga som borde diskuteras ingående i samband med presidentvalet.
En annan aktuell fråga är Finlands ståndpunkt i fråga om FN:s nya konvention om ett globalt kärnvapenförbud. Sveriges utrikesminister Margot Wallström varnade i sin nyårsintervju NATO för att lägga sig i Sveriges angelägenheter. Enligt Wallström ska “Nato avstå från att säga saker som upplevs som press och hot mot Sverige”.
Orsaken var USA:s NATO-ambassadör Kay Bailey Hutchison, som sagt att om Sverige eller Finland skriver på förbudet mot kärnvapen skulle det orsaka problem i relationen till Nato. Wallström betonar att Sverige gör en självständig bedömning ifråga om sin linje gällande konventionen, och stöder själv tanken om att Sverige skriver under.
Finlands linje ifråga om konventionen har väckt frågor redan under förhandlingsprocessen. Finland har inte deltagit i förhandlingarna och röstade som enda militärt alliansfria EU-land blankt ifråga om godkännandet av konventionstexten.
Med tanke på Wallströms uttalande väcks frågan om påverkan från NATO är orsaken till Finlands oförklarligt lama hållning i fråga om den nya globala konventionen.
Jag brukar säga att det i fråga om politik är “lätt att tala”. Alla kandidater och partier säger gärna att man är för mänskliga rättigheter, fattiga, barn, gulliga djur och miljön. Risken med presidentvalsdebatterna är att man rör sig på ett så allmänt plan, att alla bara upprepar liknande fraser om hurdana värdeledare de skulle vara.
Sist och slutligen är det ändå i förhållningen till konkreta sakfrågor som konventionen om kärnvapenförbud, Finlands vapenexport och flyktingpolitikens framtid, som man verkligen ser hur stark tyngdpunkt vilka värderingar har.
Lokala riksdagsledamöter som skriver kolumner i ÅU med jämna mellanrum är Stefan Wallin (SFP), Eeva-Johanna Eloranta (SDP), Li Andersson (VF), Ville Niinistö (De gröna) och Saara-Sofia Sirén (Saml.)

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *