Välj miljöpedagogik för ortens barn
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I kommunalvalstider utmanar jag alla väljare att tänka till kring hållbar utbildning.
Finland har förbundit sig att följa FN:s Agenda 2030 där utbildning betonas för en hållbar framtid. I vårt land används miljö- och utomhuspedagogik för att främja hållbar livsstil inom skolor och daghem, och enligt våra läroplansgrunder ska en del av undervisningen ske utomhus.
Finlands natur- och miljöskolförbund har därför tillsammans med Natur och Miljö och några andra organisationer lyft fram viktiga förutsättningar för att miljö- och utomhuspedagogiken ska kunna genomföras.
En första förutsättning för utomhuspedagogik är att det finns naturmiljöer nära till hands.
Visst är ett skogsområde ett par kilometer bort bättre än ingenting, men för att uteundervisningen ska bli en del av skolvardagen varje vecka är avståndet avgörande. Under en lektion måste eleverna hinna göra något annat än att bara promenera fram och tillbaka till skogen, annars blir det ingen undervisning (om än lite viktig motion).
I stora skolor är det inte alltid möjligt att stanna ute två lektioner i rad. Klassens lärare ska kanske som följande undervisa en parallellklass i musik och skolgångshandledaren står i tur att vara ute på gården under rasten. För att en mångsidig naturmiljö ska finnas i närheten måste detta beaktas i kommunens planläggningar.
För en ändamålsenlig utomhuspedagogik måste klasserna och grupperna i våra skolor och daghem vara små.
Med en överstor klass är det svårt att arrangera uteundervisning på ett tryggt och lärorikt sätt. Uteundervisningen går aldrig att planera exakt på förhand, utan tar till viss del form utgående från vad som händer i naturen runt omkring.
Det behöver finnas tillräckligt med vuxna som kan följa med ut för att upptäcka och undersöka tillsammans med eleverna. Att som ensam vuxen gå till skogen med en stor grupp är besvärligt och otryggt. Hur gör man då om ett barn behöver gå tillbaka mitt under lektionen för att hinna till tandläkaren?
I en hållbar kommun måste frågor som berör miljö- och utomhuspedagogik lyftas högt upp på dagordningen och synas i styrdokumenten.
Det är inte en enskild lärare som ska behöva axla rollen som skolans miljöansvariga, utan hållbarhetstänk ska finnas med från högsta post. Alla lärare och pedagoger ska under sin arbetstid ha tillgång till fortbildning, kurser och material för att genomföra undervisningen på bästa sätt.
I en hållbar kommun måste vi leva som vi lär. Hållbar livsstil ska vara en verklighet i skol- och daghemsmiljön. Barnen genomskådar oss snabbt om vi först diskuterar problem med mikroplaster i havet och nästa lektion gör pyssel med plastglitter.
Lika tvetydigt blir det om vi går från matsalen med magen full av köttfärssås för att i omgivningsläran slå upp sidan om matens betydelse för hälsan och miljön.
När kommunen gör upphandlingar måste därför miljöaspekter beaktas. Säkra cykelvägar till skolan, ändamålsenliga utrymmen med lång användningstid och miljövänliga råvaror i maten drar ner på kommunens koldioxidavtryck.
I flera kommuner finns natur- och miljöskolor som stöd för utbildningen och småbarnspedagogiken. De är en viktig verksamhetsform som också omnämns i de nationella läroplansgrunderna.
På naturskolorna tänker vi att varje elev borde ha möjlighet att under sin skoltid delta i åtminstone fyra naturskoldagar. Det är en bra målsättning för en hållbar kommun.
Jag hoppas att vi är många som har de här frågorna i bakhuvudet när vi nu går till valurnorna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.