Förflytta dig till innehållet

”Vad händer om inte tillräckligt många i Åbo väljer en annan skola än den som deras adress berättigar till?”

Åbo Underrättelsers logo

Elevupptagningen i Åbo. I ärendet gällande ändringen av elevupptagningsområden för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Åbo är det tyvärr mycket som är oklart och tidtabellen knapp.

Beredande tjänstemän och SFP i Åbo framhäver att den planerade ändringen ska ge familjerna valfrihet, vilket ju låter som något de flesta kan stöda.

Vi kan dock inte stöda denna idé, åtminstone inte enligt de otillräckliga kriterier som beredningen så här långt listat som avgörande för anvisningen av närskola.

Vi ska försöka prata någorlunda klarspråk i denna insändare, något som tyvärr är alltför sällsynt i ärenden och byråkrati som gäller barnens småbarnspedagogik och skolgång.

Lagen om grundläggande undervisning säger i § 6 bl a följande gällande anvisning om skolplats (närskola):

”Undervisningen i kommunen ska ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt.

– – – Läropliktiga och andra som får sådan undervisning som avses i denna lag ska av kommunen anvisas en närskola enligt 1 mom. eller en annan lämplig plats, vid vilka utbildningen enligt 4 § 1 och 2 mom. denna lag sker på elevens eget språk, om kommunen är skyldig att ordna undervisning på nämnda språk.”

Hittills har man i Åbo förverkligat detta genom att på kartan rita områden, från vilka barnen garanteras en plats i en viss skola.

Har man bott i området för Sirkkala skola, har man fått en plats där, oberoende av årskullens storlek.

Har man av någon orsak tyckt att man vill till en annan skola (Cygnaeus eller Braheskolan) har man sökt om byte av närskola, om vilket det i samma lags § 28 finns följande text:

”En läropliktig kan också ansöka om inträde till en annan skola än en sådan som avses i 1 mom. När elever som avses i detta moment antas skall enhetliga antagningsgrunder tillämpas på samtliga sökande.”

Hit hör t ex syskon i samma skola och andra kriterier som staden själv kan lista, bara de är enhetliga.

Finns det plats i skolan efter att man anvisat platser åt alla enligt kriterierna i § 6 så har man kunnat få en sådan.

Man har alltså i Åbo redan haft den valfrihet som lagen ger spelrum för, i mån av möjlighet.

Nu har vi då framför oss dilemmat att fler barn borde börja i Sirkkala redan nästa höst, eftersom det finns mer plats där efter ombyggnaden och Cygnaeus redan har för trångt.

Traditionellt hade man ritat om gränserna och anvisat närskola enligt det.

Nu vill SFP och beredningen slopa gränserna och hoppas på att tillräckligt många från det gamla Cygnaeusområdet plötsligt skulle välja Sirkkala av någon anledning.

Det är mycket möjligt att så sker men någon sådan undersökning har oss veterligen inte gjorts och vi har heller inte fått någon information som skulle tyda på en utbredd önskan att göra så.

Vad händer då om tillräckligt många inte frivilligt vill välja en annan skola än det som deras adress berättigar till?

Jo, staden måste enligt lagen oberoende anvisa en närskola enligt kriterierna i § 6, några lagändringar har inte skett.

Vår tolkning är att man i så fall börjar med dem som har längst skolväg och sedan jobbar sig närmare skolorna, rätta oss gärna om vi har fel.

Det är en inte alltför lätt uppgift för en förvaltning som redan har resursbrist, eftersom varje beslut måste vara väl avvägt framom en enkel indelning enligt adress.

Detta innebär i praktiken att de som bor i centrum inte på förhand kan veta till vilken skola de kommer att tillhöra, eftersom de har ungefär lika lång till vardera skolan (vi blandar inte nu inte ens in Braheskolan, något som ännu mer komplicerar frågan).

Har det gjorts tydligt för föräldrarna att så är fallet?

Är det bättre att många familjer lever i ovisshet ända till mars (då besluten kommer) eller att vi enligt gammal modell ritar om kartorna nu i december och så vet familjer till vilken skola de hör till enligt område redan när de söker?

Vi finner det också mycket olyckligt att man efter ett (oenigt) beslut redan i juni fortfarande i oktober inte har tydliga (lagenliga) kriterier för hur man tänkt förverkliga detta och att vi förväntas kunna ta ett beslut om mindre än en månad.

Oberoende hur vi nu gör är risken mycket stor att familjer blir besvikna, frågan är bara hur vi förverkligar detta så bra som möjligt.

Vi föredrar visshet i ansökningsskedet vid årsskiftet framom ovisshet ända till mars när beslutet kommer.

Vi vill inte starta höstterminen 2023 med att familjer väntar på att deras besvär till Regionförvaltningsverket ska behandlas.

Vi hoppas att alla barnfamiljer med barn under skolåldern tar ställning till de frågor som finns på kerrokantasi.turku.fi, senast fredagen 14.10.

Gör detta oberoende av vad din åsikt är, så vi får ett bättre underlag för detta svåra beslut.

Jonas Heikkilä

De Gröna, vice ordförande i svenska sektionen

Pia-Maria Gardberg

De Gröna, medlem i svenska sektionen

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter