Välfärdsområdesvalet – samhälleligt experiment
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Välfärdområdesvalet avgör vem som bestämmer över vår social- och hälsovård samt räddningsväsendet. Uppställningen är alltså helt annan än vid allmänna val, t.ex. kommunalval och riksdagsval.
Trots detta har välfärdsområdesvalet förts i stort sett på samma sätt som alla allmänna val med traditionella politiska motsättningar mellan partierna, vilka vid närmare granskning varit och är rätt marginella. Under kampanjtiden har det blivit klart för mig att en stor del av oss hade velat att valet skulle ha uppställt mera kandidater med substanskunnande i socialt arbete och hälso- och sjukvård.
Substanskunnigt folk kunde komplettera och stöda det ibland så passionerade politiska men sakfokuserade tjänstemannamässiga arbetet när själva valet är över. Själv tror jag att politiken kommer att nedtonas när ärmarna kavlas upp och hoppas innerligen att ansträngningarna riktas på att bygga upp ett prima välfärdsområde.
För framtida politologisk forskning utgör valet ett alldeles förträffligt experiment. Kommer välfärdsområdet med tiden att styras av folk som valts genom val med andra förtecken än de klassiska politiska sådana? Kommer obundna, opolitiska och sitt arbete hängivna tjänstemän att ställa sig till förfogande för val i olika funktioner? Innebär välfärdsområdesvalet ett paradigmskifte inom det demokratiska beslutsfattandet?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.