Förflytta dig till innehållet

Vägen till att rädda Skärgårdshavet

ljushårig glad kvinna med rödrosa tröja

Vårt skärgårdshav mår dåligt. Blågröna alger, alltså cyanobakterier, hindrade i år till och med Nådendals sjusovare från att kastas i havet.

Jag skriver denna kolumn på en liten ö i vackra Houtskär. Blågröna alger finns också här och att simma är inte möjligt alla gånger.

Trots många åtgärder rinner fortfarande mer näringsämnen ut i Skärgårdshavet än vad havet kan hantera. Därmed stärks och upprätthålls övergödningen.

I värsta fall leder detta till att havsbotten och dess organismer dör. Vattenreningen i städer och inom industrin har förbättrats, men den diffusa belastning som kopplas till jordbruket har inte förbättrats även om till exempel användningen av gödsel på spannmålsodlingar preciserats.

Effekten av det ses mera på lång sikt och det ökade antalet tjälfria vintrar försvårar situationen ytterligare. Regniga vintrar ökar mängden näringsämnen som rinner bort från åkrarna.

Lyckligtvis finns det nu en hel del gemensam vilja att läka Skärgårdshavet.

En bra utgångspunkt för att rädda Skärgårdshavet är Skärgårdshavsprogrammet som inrättades förra året av regeringen Marin.

Programmet har som mål att få Skärgårdshavet bort från HELCOM:s hotspot-lista tills år 2027. Färdkartan för att nå målet har nu blivit klar. Jag är själv med i styrgruppen för Skärgårdshavsprogrammet.

Riktlinjer och färdkartor minskar inte i sig belastningen på Skärgårdshavet. Konkreta och effektiva åtgärder är avgörande. Det är nödvändigt att fortsätta genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet så länge tills att målet uppnås. Det är viktigt att alla politiska partier förbinder sig till att rädda Skärgårdshavet, också efter nästa riksdagsval.

Nyckelfrågan som bör lösas – grundorsaken till hela problemet – är hanteringen och återvinningen av gödsel från gris- och fjäderfägårdar, särskilt här i Egentliga Finland.

I stället för att låta överskott av fosfor rinna ut i havet bör den återvinnas till de områden där den behövs.

För detta ändamål behövs det stöd för återvinning av gödselmedel, eftersom användningen av återvunnen näring måste vara ett ekonomiskt hållbart alternativ för lantbrukare. Regeringen Marin har avsatt 30 miljoner euro för återvinning av näringsämnen för nästa år. En skrivelse om ett nationellt bidrag för att återvinna näringsämnen behövs i det nya regeringsprogrammet.

En annan viktig sak är att satsa på snabba första hjälpinsatser gällande avrinningen från jordbruket.

Till exempel med jordförbättringsmedel så som gips. Då kan man halvera fosforbelastningen inom fem år. En hel del gipsbehandling har redan gjorts som en del av programmet för effektiverat vattenskydd. Under Marins regeringsperiod har programmet tilldelats 69 miljoner euro i finansiering.

Ett liknande program bör ingå i nästa regeringsprogram, vilket säkrar den fortsatta finansieringen av gipsbehandlingen.

Vägen till att rädda och återställa Skärgårdshavet är inte lätt, men det är ändå möjligt. Låt oss tillsammans se till att framtida Nådendals sjusovare kan kastas i havet igen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter