Förflytta dig till innehållet

Vad ska det bli av ungdomen?

Vad ska det bli av ungdomen? Osäkerheten är stor. I dagens värld blir man vuxen senare än förr, så det finns mer tid att fundera på vad man skall bli. Möjligheternas mångfald gör att antalet frågeställningar bara ökar.

Det finns mycket att tänka igenom. Förr blev man tillsagd vad som är rätt och vad man skulle bli. I dag måste man tänka ut det själv och ”följa sin passion”. Men vad är passion?

Borde man lösa världens största problem – klimat, orättvisa, cybersäkerhet? Borde man utbilda sig? Eller bara jobba med det man vet man gillar? Skall man gå i släktens fotspår eller får man avvika?

I skärgården har man riktig horisont men kanske inte lika många karriärhorisonter att spana mot. Det finns få direkta linjer från barndomen till universitet och samhälleliga poster. Man är avsides bortom broar, färjor och förbindelsebåtar. Det kan kännas avlägset att ha en karriärplan. Men det finns nog många imponerande exempel.

För femhundra år sedan var det sjöfart som gällde. Dokument från Stockholm och Tallinn nämner sjökaptener från Nagu. Halvvägs från då till nutiden, år 1750, föddes Nathanael Gerhard Schultén i Nagu. Han blev berömd matematiker och astronom och mer därtill.
Kring den tiden levde också Abraham Miödh, kyrkoherde i Nagu och därtill riksdagsman i Stockholm.

Ungefär hundra år senare föddes Otto Lindholm på Utö. Som 12-åring miste Otto sin far tullmästaren. Men inget stoppade Otto. Han blev sjökapten och senare norra Stilla Havets främsta valfångare.

Han var en av de mest centrala figurerna i Vladivostok och blev adlad av tsaren. Vid Ochotska havet finns ett sund uppkallat efter honom.

Närapå ett halvt sekel efter Otto föddes Amos Anderson i Kimito. Amos blev ägare till Hufvudstadsbladet och kan anses vara en grundare av finlandssvenskheten som institution. På Käldö föddes Fridolf Österlund som skulle bli en känd och uppskattad möbelsnickare.

Sedan blev det dags för Ragnar Granit, skärgårdens Nobelpristagare. Han föddes år 1900 i Riihimäki men hans familj var från Korpo där han är begraven.

Tjugofem år senare föddes i Västanfjärd en krabat som fick namnet Harry Ölander. Han grundade ett av Nordens mest framgångsrika småbåtsvarv i Nagu.

Ungefär tio år senare föddes i Helsingfors en person med rötter i Korpo. Det var Lasse Mårtenson som skulle bli musiker och skapare av musiken till Stormskärs Maja.

Dagens småttingar i skärgården har liknande levnadsresor framför sig, eller kanske helt annorlunda. De kommer inte nödvändigtvis från någon särskild bakgrund. Skolbetygen kan vara dåliga eller bra.

De kan vara synliga eller i skymundan. Deras resa har bara börjat. Vi kan ännu inte se allt de kommer att stå för. Vi kan bara ha våra aningar.

I framtiden kommer vi att hylla dem. Då kommer vi att inse vilken god grogrund skärgården är. Vi har kanske tänkt att en holme är en begränsning. Vi har glömt att begränsningar kan locka fram det bästa i oss. När man växer upp i en miljö där man måste ta hand om sig själv blir man redo att ta hand om mycket mer.

Kanske har framtidens främsta expert på artificiell intelligens just börjat i ett lågstadium i skärgården. Möjligen har vi en mikrobiolog någonstans som om många år kommer att föräras ett Nobelpris. En konstnär på världsnivå.

Inte omöjligt att en framtida statsminister eller president kommer från Åboland. Man kunde nämna fotbollen, men där finns det ju redan fina exempel. Helt möjligt att nästa finländska miljardär växer upp på en holme just nu. Ungdomen överraskar alltid. Ibland negativt, för det mesta positivt.

Vi tänker ofta att framtiden kommer att se ut som nutiden. Vi drar räta linjer framåt. Men så blir det aldrig.

Tiderna förändras och historien kurvar sig. Men en sak som inte förändras är människans förmåga att nå oerhörda höjder. Få gör det, men det finns alltid någon som gör det.

Några av dem är just nu barn någonstans i skärgården.

Dela artikeln

En kommentar: “Vad ska det bli av ungdomen?

  1. Paul Lindberg skrev

    Härstammar inte Lasse Mårtenson från släkten Mårtenson i Houtskär?

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter