Vad händer med kulturen?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kreativa sektorer har betydande tillväxtpotential.
Kultursektorn sysselsätter omkring 130 000 människor, vilket är cirka tre procent av alla sysselsatta i landet. Hela kulturbranschens andel av bruttonationalprodukten beräknas vara 3,1 procent.
Det är långt kvar till EU-genomsnittet på 4,4 procent. Man har en enorm potential för att skapa tillväxt och sysselsättning inom kulturbranschen, men att frigöra denna potential kräver hjälp från staten och den nuvarande regeringen.
Kulturens andel av statsbudgeten bör höjas till en procent för att kunna realisera branschens tillväxtpotential. Nu är vi bland de femte svagaste EU-länderna.
Kulturfältet har redan länge krävt höjningen och alla riksdagspartier, med undantag för Sannfinländarna, har ställt sig bakom förslaget.
Procentprincipen vore en mycket effektiv åtgärd ur nationalekonomins och de offentliga finansernas synvinkel.
Om vi lyckas höja kulturens andel av bruttonationalprodukten till EU-genomsnittet, skulle det ge Finlands ekonomi ett mervärde på upp till 2,5 miljarder euro.
Höjningen skulle också medföra tusentals nya jobb och ytterligare miljoner i skatteintäkter. Den nya regeringen kommer att göra ett stort misstag om den beslutar om nedskärningar i kulturanslagen.
Utöver finansieringen måste regeringen vidta andra åtgärder för att säkerställa kulturbranschens framtid. Kulturarbetare måste garanteras ett starkt skyddsnät.
Regeringen Marin beslöt att upphovsrättsersättningarna inte ska påverka arbetslöshetsdagpenningen, men i kommande reform av den sociala tryggheten finns ännu mycket att göra för att förbättra situationen för kulturarbetare.
Lånersättningar för litteraturen ska höjas till nordisk nivå under den här valperioden i enlighet med riksdagens vilja.
Man måste också se till att när upphovsrättslagstiftningen reformeras ska rättvisa spelregler säkras för skapare av kreativt innehåll även i framtiden.
Orpos regeringsprogram innehåller riktlinjer om en höjning av den sänkta mervärdesskattesatsen på 10 procent till 14 procent.
Skatteklassen omfattar bland annat kulturtjänster och böcker.
Den planerade skattehöjningen är skadlig för kulturbranschen och allas lika rätt till kultur, och försvagar framför allt låginkomsttagares jämlika möjligheter att ta del av kultur.
Momshöjningen på kulturtjänster försvagar branschens framtidsutsikter och hotar även nuvarande jobb. På det här sättet kan kultursektorns potential inte utnyttjas.
De kreativa sektorerna kämpar fortfarande med att komma på fötter efter coronapandemin och de behöver verkligen inte ett nytt bakslag.
När den ökning av priserna på kulturtjänster som skattehöjningen förorsakar kombineras med kraftiga nedskärningar i socialförsäkringen minskar möjligheterna för låginkomsttagare att gå på teater, film, musikföreställningar och andra kulturevenemang ytterligare.
Kultur är en viktig del av vårt samhälle och främjar välbefinnandet. Därför måste vi se till att alla har rätt till kulturupplevelser.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.