Förflytta dig till innehållet

Vad förenar hundbajs, komposter, vårstädning… och en antropolog?

Det börjar vara den tiden då vi finländare ger upp vår kuddlika existens och återupptar vår personliga form – åtminstone för stunden.

Det är förstås fem före sommar. Snön har smultit och vi har fått njuta av tidigt midsommarväder. Trädgården börjar vakna i liv och små rosa knoppar syns på körsbärsträden vid åstranden. Om någon vecka får vi njuta av björkens grönska.

Det är dags för vårstädning: tvätta fönster, bilen, mattor, golv, och slänga vinterkläderna på vinden eller i källaren. Vi förbereder oss för en fröjdsam och avslappnande sommar genom att knega som dårar.

Vi finner en ofantlig glädje i att få allt detta ”nödvändiga” gjort. Det är skönt att ha mattorna dammade och återställt fönstrens genomskinlighet.

Och finns det något bättre än att tömma eller vända komposten? Gräva ner den stinkande och tämligen äckliga geggan i trädgårdslandet och se hur örterna och pumporna exploderar när rötterna når massan.

Geggan är inte längre så äcklig när den vilar rofyllt där i gropen och väntar på att bli täckt av löv och mull för att slutligen förtäras av markens invånare – rest in pieces.

All den här ivern att städa för tankarna – självfallet – till antropologen Mary Douglas. Hon skrev en klassiker där hon utredde vad smuts (och tabu) är. Hur smuts definieras och hur konceptet används för att skapa och upprätthålla en viss samhällsordning eller -hierarki. Lite förenklat kan vi tänka på smuts som nåt eller någon ”på fel plats”.  

Vad som är på rätt och fel plats är förstås bundet till det sociala sammanhang vi definierar oss inom och dess definition ett maktmedel. Smuts är inget givet och vad som anses som smuts har förändrats genom historien.

Det var inte helt ovanligt att kasta sin slaskhink ut på gatan i medeltida städer. Idag blir vi förnärmade av hundbajset som uppenbarar sig på gatan under våren.

Samtidigt är hundbajs i sig inte smuts – ganska nödvändigt för hundarnas fortlevnad. Dess plats är inte gatan, framförallt inte vårt skobotten, det bryter mot vår givna ordning. Bajs ska inte finnas på gator utan i soporna eller avloppet. Då är det på sin plats.

Ogräs är ett annat exempel på smuts som helt enkelt är en grej på fel plats. Maskrosen är vacker på motorvägskanten men i trädgårdslandet eller gräsmattan är den ett otyg.

I och för sig en vacker blomma vars blad man dessutom kan använda i sallad – smakar skräp, men lär vara hälsosamt. Det är alltså inte en onödig växt, utan den är helt användbar även för oss människor, ändå ska den bort från våra kultiverade områden.

Smuts är alltså inget absolut utan definierat genom olika sociala processer som upprätthåller vår begränsade existens. Kanske vi i stället för att städa ihjäl oss inför sommaren kan stanna upp och njuta av vädret. Om de grådaskiga fönstren hindrar det, kan vi bege oss ut till parken eller gården beväpnade med en termos nybryggt kaffe och bullar från lokala bageriet.

Kanske det inte är nödvändigt att ta bort dammet från fönstren eller damma mattan. Ta första steget mot förändring, låt bli och njut av våren istället!

Läs fler kolumner av Johnny Långstedt här

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter