Vaccin mot Finlands farligaste djur dröjer olovligt länge
Ett vaccin mot borrelios låter vänta på sig ytterligare ett par tre år, trots att allt fler människor drabbas av allvarliga och långvariga besvär på grund av fästingbett. Det finns också risk för nya fästingburna sjukdomar i framtiden.
En rekordsommar för fästingar, säger många. Fästingarna ökar i antal och breder ut sig geografiskt från kusten inåt landet, och hittas numera också i urbana parker.
På webbplatsen Punkkilive, där vem som helst kan rapportera om fästingar, har antalet observationer redan överskridit 100 000 med råge, vilket är tiotusentals fler än under hela fjolåret.
Följaktligen smittas allt fler människor av allvarliga sjukdomar som fästingen kan bära på: hjärnhinneinflammation eller borrelios.
Till exempel i Egentliga Finland verkar borreliainfektioner orsakade av fästingbett öka kännbart jämfört med i fjol, enligt de laboratorieundersökningar som Egentliga Finlands välfärdsområde gjort.
Årligen drabbas cirka 2 000 finländare av borrelios, enligt Institutet för hälsa och välfärd THL, om man bara räknar fall som bekräftats med antikroppstester i laboratorium. Nu indikerar siffrorna att infektionerna tre- eller fyrfaldigas i år om man räknar in också hudsymptom som inte diagnostiserats genom laboratorieprov.
I sommar har ett flertal gruvliga fästingnyheter strömmat in, bland annat om allvarlig köttallergi orsakad av fästingbett. Syndromet kallas alfa-gal, en ovanlig allergi mot olika typer av kött och andra animaliska produkter som kan förorsaka en livsfarlig anafylaktisk chock.
Alfa-gal finns i saliven hos en specifik fästingart som främst lever i södra och östra USA, men forskarna varnar för att arten sprider sig som en följd av klimatförändringen.
Inte nog med det, också andra fästingar kan bära på syndromet och alfa-gal har påträffats i Finland.
Kan då bromsbett sprida borrelia? undrar en del oroliga naturälskare. Enligt forskarna är det möjligt, men inte särskilt sannolikt.
Det skulle kräva att bromsen först ätit av ett borreliasmittat djur så att borreliabakterier blivit kvar i bromsens mun och sedan bitit en människa.
Mot TBE-viruset som orsakar hjärnhinneinflammation finns inget botemedel men nog vaccin. Mot borrelios finns antibiotika men tillsvidare kan man inte skydda sig preventivt mot borreliabakterien.
Tidigast 2025 kommer ett borreliavaccin att nå marknaden. Det utvecklas av ett amerikanskt och ett franskt läkemedelsföretag mot sex typer av borreliabakterier som är vanligast på norra halvklotet och testas som bäst på människor. Testperioden kan inte forceras trots att behovet är akut.
Dessvärre går vi inte säkra efter det heller. Fästingen är nämligen som kackerlackan: en seg överlevare, bra på att anpassa sig.
Forskarna varnar för att nya fästingarter kan uppstå genom så kallad hybridisering. Om och när vår vanliga fästing korsas med taigafästingen kan resultatet bli en ny art som bär på, för människan, nya sjukdomar.
De enda som vinner på mardrömmen är läkemedelsföretagen som får ta fram ytterligare fler – och dyra – vacciner.
ÅU:s ledare håller sommarpaus. Under sommaren publicerar vi i stället opinionstexter av Susanna Landor. Hon har jobbat som journalist och chefredaktör under många år. Hon är bosatt i Nagu.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.