Utbildningen har väl ett speciellt skydd?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Riksdagsvalet hölls och Samlingspartiets Petteri Orpo inledde regeringssonderingen. I skrivande stund pågår fortfarande förhandlingarna om regeringsprogrammet.
Det nya programmet fastställer riktningen för Finlands framtid för de kommande fyra åren. Det är viktigt att förhandlarna förstår att välfärden och tillväxten i framtiden bygger på att öka kunnandet och stärka humankapitalet.
Det är därför av central betydelse att fortsätta med den långsiktiga och starka utbildningspolitik som stakades ut under Marins regering. De utbildningspolitiska insatserna som skedde under förra regeringsperioden har stor betydelse för barn, unga och familjer, men också för Finlands ekonomiska tillväxt. Jag vill särskilt lyfta fram reformerna gällande småbarnspedagogiken och läroplikten.
Under Marins regeringsperiod vändes riktningen på finansieringen av utbildningen från en lång period av nedskärningar till att förbättra kvaliteten och jämställdheten inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Både grundfinansieringen och den projektbaserade finansieringen ökade på alla utbildningsnivåer. Satsningarna på utbildning, barn och unga har varit de bästa möjliga framtidsinvesteringarna för vårt land.
Att återställa den subjektiva rätten till småbarnspedagogik var en av regeringen Marins första insatser. En viktig reform med tanke på jämlikheten för barn och familjer. Dessutom minskade regeringen gruppstorleken inom dagvården, sänkte avgifterna två gånger samt förbättrade kvaliteten och jämställdheten bl.a. genom utvecklingsprogrammet Utbildning för alla och finansieringen för främjande likabehandling inom skolor och dagvård blev lagstadgad.
Barn börjar skolan med mycket olika bakgrunder. Småbarnspedagogiken har en avgörande roll i att forma grunden för deras utveckling, välfärd och skolstigar. Genom högklassig småbarnspedagogik stöder vi jämlikheten i utbildningen, förbättrar barnens inlärningsmöjligheter och förebygger marginalisering.
År 2021 trädde en historisk reform av läroplikten i kraft. Läropliktsåldern utvidgades till 18 år, det vill säga också till att gälla utbildningen på andra stadiet. Över 2 700 ungdomar blev utan studieplats efter grundskolan år 2020, motsvarande siffra år 2021 var endast 664.
En av de viktigaste framtidsreformerna var utvidgningen av läroplikten, som också medförde avgiftsfri gymnasie- eller yrkesutbildning för alla. Reformen är viktig för samhället som helhet, nu kan alla gå den utbildning på andra stadiet man önskar utan att oroa sig för kostnaderna. Samtidigt kan den nivå på kunnande som länge varit i nedåtgående trend höjas och på så sätt kan även sysselsättningsgraden bli högre.
Enbart en utvidgning av läroplikten räcker dock inte, utan nästa steg bör utöver höjningen av utbildningsnivån vara att stärka grundskolan. Särskilt skillnaderna i inlärningsresultaten i grundskolan och försämringen av de grundläggande färdigheterna är mycket oroande och kräver den kommande regeringens uppmärksamhet.
Man måste komma ihåg att barn och ungdomar ska må bra för att de ska kunna lära sig ordentligt. Förutsättningarna för barns och ungas välfärd ska vara i ordning bl.a. genom fungerande elevvård, stöd för mental hälsa, hobbygaranti, nolltolerans mot mobbning och förebyggande av ensamhet.
Stöd till lärande och ytterligare förstärkning av det är också av avgörande betydelse. Jag hoppas verkligen att man kommer att hålla sina löften om att särskilt skydda utbildningen.
Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.