Unga tradenomstuderande skriver för unga – tänk på din framtid -LÄS!
Sara Grandén tappade intresset för läsning då smarttelefornerna kom. Nu har hon börjat intressera sig för läsning igen. Foto: Emilia Sandell
Unga skriver för unga i ÅU:s och yrkeshögskolan Novias samarbetsprojekt. Den första artikeln handlar om ungdomarnas läsvanor.
Som representanter för unga i dagens samhälle har vi märkt att både intresset och kompetensen för läsning minskar. Detta märks i ungas attityd, motivation och intresse.
Artiklar, nyheter och texter bidrar till allmänbildning och därmed är det viktigt att unga uppehåller intresset för läsning.
Enligt Läscentrum (Lukukeskus.fi) har tiden ungdomarna sätter ner på läsning halverats under de senaste 20 åren.
Detta tyder på att de yngres intresse för läsning överlag har minskat. Det sägs att enbart tio procent av 15-åringar läser skönlitteratur flera gånger i veckan samt fyra procent som läser facklitteratur.
Enligt undersökningar har ungefär en tiondel av ungdomarna i Finland svag läskompetens. Statistiken som har uppgetts i samband med ungas läsbeteende är oroväckande och härmed försöker vi med hjälp av vår serie av artiklar skapa intressant innehåll som både når och intresserar unga.
Vad kan detta egentligen bero på? Kan förminskningen av den allmänna nivån av läskompetens grunda sig i vårt skolsystem eller ligger problemet möjligen i hemmen? Varför finner unga överlag inte intresse för läsning?
Föräldrar som förebilder
Tradenomstuderande Emilia Sandell anser att hennes vardagliga läsning delvis uteblir till följd av tidigare prestationspress i grundskolan. Läsningen i samband med skolgången gick till stor del ut på att förhöras om det lästa.
− Det ständiga förhörandet förorsakade stress istället för att jag skulle ha funnit läsningen intressant och utbildande.
I Sandells fall är även bristen av läsande förebilder i hemmet en påverkande faktor till det minskade intresse för läsning. Denna påverkande faktor bekräftas av Läscentrum som nämner att barn inte börjar läsa utan läsande förebilder.
Det som vi unga lägger märke till, är att en stor del av den yngre generationen har en bristfällig uppfattning av läskunnighetens betydelse. Det vi rätt jämt brukar höra är att läsning är tråkigt, onödigt och ointressant.
För att kunna påverka ungas syn på hur viktigt det är med läsning gäller det att informera om vad en bristande läskompetens kan innebära eller leda till.
Enligt Läscentrum kan försvagad läskompetens begränsa ungas liv, försvåra studier och arbete. För att förstärka identiteten och jämlikheten i samhället behövs därmed en god läskompetens.
Det som unga kanske inte direkt tänker på i samband med läskompetens, är att den ger en god förmåga att sätta ord på känslor. Den fungerar även som medel för att klara sig i vardagen och i olika sociala situationer.
Sociala medier främjar korta underhållande texter
I dagens samhälle spelar sociala medier en stor roll och distraktionerna de medför påverkar intresset för bland annat läsning. På grund av sociala medier blir yngre allt mer dragna till kortare och underhållande texter. De dras oftast till överdrivna rubriker de finner tilltalande.
I samband med digitalisering och sociala medier, påstår tradenomstuderande Sara Grandén att hon personligen har blivit drabbad av den medföljda distraktionen.
− Jag har under barndomsåren läst massvis med böcker, men tappade intresset då jag fick min första smarttelefon. I dagens läge har jag återfunnit intresset då värderingarna för allmänbildning och nya kunskaper har ändrats, vilket märks genom mitt ökade intresse för artiklar, nyheter och övrig litteratur.
Vad påverkar attityden? Spelar sociala medier och liknade distraktion en stor roll i detta fall? Hur ska unga finna intresset för läsning? Dessa frågor kommer
behandlas i våra kommande artiklar, som fördjupar sig i ungas position i samhället.
Hallågruppen
Hallåprojektet
Vem är vi? Vi är en grupp tradenomstuderande från Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Vi kallar oss Hallågruppen.
Vad gör vi? Vi fick som uppdrag att skriva artiklar för Åbo Underrättelser. Vi skapar artiklar som ska få fler unga människor att finna intresse för läsning samt hjälper förnya ÅU. Vi fokuserar på ungas position i samhället.
Vad är vårt mål? Att skapa bättre förståelse för ungas situation i samhället samt pressen i samband med den förändrade världen.
Projektet kan genomföras tack vare ett understöd på 80 000 euro av Svenska Kulturfonden.
Vi är Hallågruppen:
Robert Ylikorpi, 22 år. Från: Karleby. Fun fact: Jag lärde mig dyka före jag kunde simma.
Atte Kohonen, 25 år. Från: Åbo.Fun fact: Mina vänner brukar kalla mig för Batman, men jag vet inte exakt varför.
Emilia Sandell, 20 år. Från: Pargas. Fun fact: Enligt min syster har jag en onaturlig kärlek för glass.
Sara Grandén, 22 år. Från: Åbo. Fun fact: Älskar skärgården
Atte Kymäläinen, 21 år. Från: S:t Karins.Fun fact: Mitt favoritställe i Åbo är åstranden på sommaren.
Ida Helle, 20 år. Varifrån: Karis.Fun fact: Jag var med i en blöjreklam när jag var liten.
Viktoria Forsberg, 20 år. Från: Ingå. Fun fact: Tycker inte om mjölk.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.