Förflytta dig till innehållet

TY-professor oroar sig för unga: Kan bli svårt att ta sig ut ur en vardag fastklistrad vid skärmen

Olivia Åkerholm
Ungdomar i ett köpcentrum.
Sociala medier får en allt större roll i ungas liv då möjligheterna till fysiska sociala kontakter skärs ner. Bild: Olivia Åkerholm

Då coronaviruset först utlystes som en pandemi var det nog inte många som förutsåg att den skulle komma att leda till en annan epidemi – en epidemi av mental ohälsa.

Det här verkar ändå vara den dystra verkligheten.

Det som skiljer den här epidemin från coronaviruset är att den drabbar framförallt unga och att den inte får en bråkdel av den uppmärksamhet som tillägnas coronaviruset. 

Unga personer drabbas hårdare än vuxna

Undantagsförhållandena verkar drabba unga personer hårdare än vuxna. Det här beror enligt Niina Junttila, professor i utvecklingspsykologi på Åbo universitet, på att unga befinner sig i en livssituation som ofta är mycket mer instabil än vuxnas.

— För unga är det ytterst viktigt med goda sociala kontakter och kontinuitet i vardagen, säger Junttila. 

Långtidseffekterna av att spendera så mycket tid avskärmad från den yttre världen i en tid då den egna identiteten är i konstant utveckling och det sociala livet som viktigast, återstår att se.

Niina Junttila, professor i utvecklingspsykologi, anser att mera uppmärksamhet måste riktas mot ungas mentala hälsa.

Sociala medier har i många fall en mycket mer central roll i unga personers jämfört med vuxna. Även det här kan ha en stor inverkan på varför unga och vuxna upplever coronapandemin olika.

Fastän sociala medier har goda sidor, så som möjligheten att hålla distanskontakt med vänner, överskuggas dessa ofta av de negativa sidorna.

— Det finns en risk för att man fastnar på nätet och utvecklar ett beroendeförhållande till sociala medier, berättar Junttila.

Risken för beroende av sociala medier ökar då möjligheterna till riktiga sociala kontakter minskar. Det är kanske föga överraskande att beroendet har blivit allt mer allmänt under coronatiderna. 

Frågan är väl vilken som kommer först, beroendet av sociala medier eller det dåliga måendet.

Niina Junttila, professor i utvecklingspsykologi på TY

En överdriven användning av sociala medier sammanhänger enligt Junttila ofta med ångest, ensamhet, frustration och depression. 

— Frågan är väl vilken som kommer först, beroendet eller det dåliga måendet, kommenterar hon.

En tydlig ökning i antalet personer som söker vård på grund av den här typen av psykiska problem har skett under de senaste sex månaderna.

Den psykiska vården blir allt mer överbelastad och köerna allt längre.

Junttila anser att det är relativt klart att det här är en följd av coronapandemin, även om ingen forskning ännu gjorts i saken. 

Tröskeln till att återvända till det normala kan vara hög

Då restriktionerna lättar och vi återvänder till det vanliga livet finns risken att unga personer som blivit marginaliserade under coronapandemin inte klarar av att anpassa sig till de nya omständigheterna.

— Att leva fastklistrad vid en skärm har blivit vardag för många. Tröskeln för att ta sig ur det här beteendet kan vara mycket hög, säger Junttila.

Speciellt för ensamma unga som förlorat sina tidigare sociala kontakter kan det vara en stor utmaning att återvända till ett liv utan restriktioner och social distansering.

Junttila betonar vikten av att skapa en gemenskap och se andra människors ansikten även vid distansarbete och -undervisning.

Mental hälsa hos unga måste uppmärksammas

Mental hälsa hos unga personer är enligt Junttila något som behöver uppmärksammas mera.

Det första steget är att känna igen beteenden och tendenser hos den unga som kan ha ett samband med psykiska problem. Det här möjliggör ett ingripande före måendet hinner försämras drastiskt. 

– Vi alla måste göra allt vi kan för att hjälpa unga att ta sig igenom och ut ur den här pandemin, säger Junttila. Nu gäller det att arbeta tillsammans och ta gemensamt ansvar för vårt allas välmåendes skull – utan att glömma vare sig unga eller gamla.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter