TY fyller 100 år — rektor: Slå inte ihop högskolor i Åbo
Åbo universitet (TY) byggdes inte på den backe där man främst verkar idag.
För 100 år sedan inleddes verksamheten i Phoenix-huset – numera rivet – vid Salutorget. Därav har också Universitetsgatan fått sitt namn.
Turun yliopisto grundades två år efter att Åbo Akademi återupprättades år 1918. Tidsandan ropade på en finskspråkig motvikt till det nya svenska universitetet.
Helsingfors universitet var tvåspråkigt. År 1920 föddes i Åbo världens första finskspråkiga universitet.
Arkiv/Pia HeikkiläJukka Kola. Foto: Pia Heikkilä
”Gör inte som i Tammerfors!”
Med jämna mellanrum ställs frågan varför Åbo behöver flera högskolor och universitet, på två språk. Kunde inte allt administreras under ett och samma tak?
I Tammerfors slogs universitetet och yrkeshögskolan samman år 2019. Men det är ingenting för Åbo att ta modell av, säger Åbo universitets rektor Jukka Kola.
– Jag är ingen vän av att man centraliserar endast av administrativa skäl. Om man slår ihop ska det göras för att verksamheten har nytta av det, säger Kola.
Men samarbetet blir tätare och smidigare. Ett fysiskt exempel är nybygget Aurum på Henriksgatan. Där ska snart vissa av ÅA:s och TY:s kemienheter bo tillsammans.
Rektorn är ny Åbobo
Jukka Kola är ny i Åbo. Han tillträdde som rektor i augusti. Innan dess var han rektor för Helsingfors universitet i fem år.
I Åbo ser han hur staden och universiteten samverkar intimare än i Helsingfors. Staden har ett genuint intresse för sina universitet.
Särskilt tydligt kommer detta fram då konkreta behov uppstår. I somras välsignade TY-alumnen, minister Annika Saarikko, den nya diplomingenjörsutbildning som stadens näringsliv har ropat på.
Respekten för universiteten är tydlig.
– Åbo stad är mån om att representanter för universiteten ska medverka i olika sammanhang. Vår röst upplevs som viktig, säger Kola.
Forskaren måste kunna argumentera rätt
Det är betydelsefullt i en tid som ifrågasätter fakta och där vulgärdebatten misstänkliggör forskningsresultat.
Rektor Kola säger att forskarnas utmaning är att hitta rätt tonläge då man vill räta upp debatten. I dag har var och en lärt sig att hävda sin rätt till sin egen personliga upplevelse och övertygelse.
– Då gäller det för en sakkunnig att skickligt och med god retorik kunna måla upp den större bilden, bortom subjektiva erfarenheter. Oberoende av om det handlar om vaccinationskritiker eller klimatskeptiker, säger Jukka Kola.
Hans egen akademiska bakgrund finns inom lantbruksekonomin och -politiken. Allt emellanåt kliar det i fingrarna av lust att kasta sig ut i till exempel livsmedelsdebatten.
Riskfinansiering behövs
Att auktoriteter inte längre äger debatterna är också ett sundhetstecken. Förmågan att ifrågasätta är viktig.
Men universiteten kunde gott ta en större roll i att sätta agendan för samhällsutvecklingen.
– Vi måste bli bättre på att agera istället för att bara reagera. Vilken typ av kunskap behöver samhället år 2030? säger Jukka Kola.
Till detta behövs medel för förutsättningslös forskning. Allt kan inte vara resultatstyrt.
– Utöver det målinriktade behöver vi riskfinansiering. Man kan kalla det strategiska pengar eller vad man vill, säger Kola.
En sådan 100-årspresent vore inte så dum. Den kräver tillit till att universiteten kan använda pengarna på ett klokt sätt.
Hälften ska studera vid högskola
Årskullarna krymper. Antalet unga i Finland blir färre. Att fler hittar rätt studieplats är viktigt både ur personlig och nationalekonomisk synvinkel.
– Åbos positiva image som en ekonomisk motor syns i intresset för Åbo universitet, säger Jukka Kola.
En nationell målsättning är att hälften av årskullen ska nå en högskole- eller universitetsexamen. Idag är andelen 41 procent. Det är en stor förskjutning, och för att lyckas krävs satsningar.
Ett annat mål är att år 2030 använda fyra procent av landets BNP (mot 2,7 procent idag) på forskning och innovationer.
– Det krävs miljarder om vi ska uppnå detta. Annars sjunker kvaliteten och landets konkurrenskraft.
Samtidigt ökar antalet internationella studerande och det globala samarbetet tätnar mellan forskarna.
Klarar man sig längre på enbart finska på världens första finskspråkiga universitet?
– Ja och nej, säger Jukka Kola. Man ska kunna få en stor del av sin utbildning på finska, men engelskan tar över i allt fler sammanhang.
Åbo universitet (Turun yliopisto)
Grundades på Kalevaladagen den 28 februari år 1920
Devisen ”Vapaan kansan lahja vapaalle tieteelle” (En gåva av ett fritt folk till den fria vetenskapen) anspelar bland annat på att över 22 000 privata donatorer bidrog till grundandet
Har idag över 20 000 studerande och 3000 forskare, lärare och administrativ personal
Verkar också i Raumo och Björneborg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.