Trivsel ger trygghet i stadsmiljöer, medan skärpt övervakning kan ge motsatt effekt
Vad är det som gör att en stadsmiljö upplevs som trygg? Foto: Jan-Ole Edberg
Då en stad planeras för att vara trygg kan man välja mellan två tillvägagångssätt, säger specialforskare Sari Puustinen vid Åbo universitet.
– Man kan öka övervakningen eller stärka människors förtroende för sin omgivning. De två metoderna kan ses som varandras motsatser, säger Puustinen.
Slutsatserna hittas i den senaste forskningsöversikten från Åbo stadsforskningsprogram, som är ett samarbete mellan Åbo stad och universiteten.
Forskningsöversiktens tema är hur stadsplanering kan användas för att öka känslan av trygghet – samt de konflikter som kan uppstå mellan olika tänkesätt.
I Norden har man traditionellt utgått från att en inkluderande planering skapar trygghet, men det finns också de som vill se mer kontroll och exkludering, förklarar Puustinen. Enligt henne kan ökad kontroll ändå ge stadsmiljöer som inte alls känns trygga.
– Om en omgivning upplevs som trivsam, används den av fler. Det leder i sin tur till en ökad känsla av trygghet genom naturlig övervakning, säger Puustinen.
Med ”naturlig övervakning” syftar hon på det att människorna har själva koll på sin omgivning, det är inte en myndighet, teknik eller förbud som står för det.
Trygghetskänslan kan stärkas genom att exempelvis placera ut bänkar på offentliga platser eller med andra metoder som gör att folk vill vistas där, enligt Puustinen. Fönster och belysning stärker också den naturliga övervakningen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.