”Totalt sett finns det många länder, företag och individer som tjänar på kriget”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Rysslands omfattande krigsattack på Ukraina har pågått i ett och ett halvt år. Folk och stater har slutit upp för att hjälpa Ukraina både i kriget och civilt. Det finns en stark och utbredd hållning att vi måste hjälpa dem som försvarar sitt fosterland.
Många ser också en kamp mellan subversiva krafter och de öppna och demokratiska statsformerna som västvärldens länder anammat. Om samhällsfriheten går under i Ukraina kan den gå under i andra länder också.
Hör man till dem som stöder Ukraina och ukrainarna är det nyttigt att vara medveten om dem som egentligen skor sig på kriget. Tyvärr finns det alltid i världssamhället personer och grupper som bara bryr sig om sin egen vinning. Det finns också sådana som har rent mjöl i påsen men som råkar tjäna på att det blev krig.
Är man tillverkare av krigsmateriel, leverantör av gas eller olja, eller tillverkare av något annat som det går åt mycket av i ett krig, ja då har man glada dagar. Västländerna köper upp sådant för att stöda Ukraina. Ryssland köper upp sådant för sitt anfallskrig. Andra länder ökar sina vapeninköp för de har insett att de inte var rustade för geopolitisk spänning eller militära kriser.
Erdogans regim i Turkiet sitter med för många trumfkort just nu. Landet har urusel ekonomi och ont om medborgerliga rättigheter. Men när man är medlem i Nato, på god fot med Putin , och makthavare över Bosporen kan man spela sitt spel nästan hur som helst utan att förlora. Man kan svänga sin kappa av och an. Man kan utöva påtryckning och utpressning eller bara låta saker ligga tills någon annan blir desperat. Tyvärr tjänar Turkiets regering på att kriget fortgår.
USA och Västeuropa har infört stränga sanktioner mot Ryssland. Men länderna söder om Ryssland har inte gjort det. Georgien, Azerbajdzjan, Iran och de olika länderna med namn som slutar på -stan upplever en kraftigt ökad handel med Ryssland. Varor som västvärlden vägrar sälja till Ryssland sipprar in i det landet genom grannarna i söder. Rysk olja och gas som västvärlden inte köper levereras som betalning.
Indien sitter på betryggande avstånd från oroshärden och har länge haft varma förbindelser med Moskva. Folket i Indien bryr sig inte om folket i Ukraina. Indien kan utnyttja situationen till sin fördel och få billiga kolväten och råvaror från Ryssland.
Kina likaså. Därtill är det för Kina ett världspolitiskt spel där nästan alla utfall är gynnsamma för Kinas statsmakt. Till den del Ryssland lyckas i sitt anfallskrig skapar det huvudbry för USA vilket blir en fördel för Kina. Och till den del Ryssland misslyckas blir landet svagare och faller mer under Kinas påverkan.
Sedan finns det alla rika ryssar. Vad håller de på med? Ett antal hade tillskansat sig medborgarskap i västländer innan anfallskriget började.
EU-landet Cypern var särskilt populärt. Dessa ryssar kan röra sig fritt och två sina händer i krigsfrågan. Andra rika ryssar har flyttat till Förenade Arabemiraten där de tas emot utan knot. Det finns säkert också andra ställen där ryssar med pengar samlas.
Totalt sett finns det många länder, företag och individer som tjänar på kriget. De har något som någon annan är beredd att betala mycket för. De hittar omvägar och krokar för att undvika sanktionerna. De skapar fristäder för dem som kan betala. Pengar styr beteendet.
Allt detta är tyvärr vanliga bieffekter av stora krig. I krigets mitt är det vanliga soldater och civila som riskerar liv och lem. Längre bort finns det dolda operatörer som driver affärer och tjänar massvis med pengar.
Därför är det oerhört viktigt att så många länder som möjligt fortsätter stöda ukrainarna och sätta tryck på Ryssland. Sanktioner är ett kraftigt verktyg. Verktyget hålls vasst genom att vi utvidgar sanktionerna då kryphål hittas och genom att vi ställer dem till svars som bryter mot sanktionerna. På kort sikt kan det se illa ut men i längden vinner rättvisan.
Här kan du läsa fler kolumner av Mårten Mickos.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.