Tingsdomare lär sig svenska genom att läsa deckare och diskutera gängmord – "viktigt att kunna kommunicera på svenska"

Myndigheter och statliga tjänstemän får ofta kritik för deras bristfälliga kunskaper i svenska. Som finlandssvensk har man fått vänja sig vid att bli betjänad på finska, trots att språklagen och grundlagen ger oss rätt att använda vårt modersmål.

Men det finns undantag. På Egentliga Finlands tingsrätt har man gått in för att ge sina svenskspråkiga kunder en så bra service som möjligt.

Därför har man i fem års tid ordnat kurser i svenska för domare, sekreterare och kanslister. Kurserna som hålls en gång i veckan leds av lektor Anne-Maria Kuosa på Åbo universitet.

ÅU följde med en lektion i ett mötesrum i tingshusets andra våning.

– Vi pratar om arbetsrelaterade frågor och intressanta och aktuella rättsfall. Ibland simulerar vi en rättegång och ibland läser vi en deckare som vi sedan diskuterar. Fokus ligger på språket och inte på grammatiken, det viktigaste är att deltagarna vågar prata och att de vänjer sig vid att använda svenskan, oftast kan de betydligt mer än de tror säger Kuosa.

Dagens tema är gängkriminalitet och dödsskjutningarna i Sverige. Som bakgrundsmaterial delar Kuosa ut en text från SVT:s webbplats och en artikel ur en dansk dagstidning.

Hon frågar de fyra tingsdomarna vid bordet om de har erfarenhet av gängrelaterade mordrättegångar, om det finns särskilt utsatta områden i Åbo och vad som karakteriserar ett gäng. Diskussionen flyter på och om någon inte hittar det rätta ordet får hen hjälp av Kuosa eller en kollega.

Tingsdomare Hanna Väliaho har deltagit i kursen ända sedan den startade och resultaten märks, säger hon.

– Jag har lärt mig mycket och förstår redan svenska ganska bra. Men jag är fortfarande lite rädd för att använda svenskan och om jag får välja vilket språk jag använder vid en rättegång blir det finska eftersom jag känner mig tryggare med det.

Hennes kollega Pasi Kettula började på kursen för ett par år sedan.

– Jag är intresserad av svenska språket och vill lära mig det. Vi är en tvåspråkig tingsrätt och det är viktigt att vi kan kommunicera på svenska. Men tröskeln att våga prata är fortfarande ganska hög för mig.

Under en rättegång är det viktigt att parterna förstår varandra och att det inte uppstår missförstånd om den juridiska terminologin.

Men det kan vara problematiskt om en kund väljer en svensk domare enbart på grund av språket. Domarna kan vara specialiserade på vissa rättsområden, till exempel ekonomisk brottslighet eller sexualbrott.

Om inte den svenskspråkiga domaren har den expertis som krävs vid en komplicerad rättegång finns det risk att sakfrågan blir lidande på bekostnad av språket, säger Anne-Maria Kuosa.

– Därför skulle det bästa vara om alla domare kan både finska och svenska. Men man kan också samarbeta över språkgränserna, diskutera de aktuella rättsfallen och språkgranska de skriftliga domarna. Ju mera man arbetar tillsammans desto mera lär man sig och desto mer utvecklas språket.

Endast två procent av alla rättegångar hålls på svenska

I dag har fem av tingsrättens 42 domare svenska som modersmål. Minimikravet är att det alltid ska finnas fyra svenskspråkiga domare i tjänst, säger lagman Martti Juntikka som själv har lärt sig svenska på Anne-Maria Kuosas kurs.

– Vi har inte haft några problem att rekrytera svenskspråkiga domare och jag tycker att läget är ganska bra just nu. Dessutom jobbar här många kanslister och sekreterare som kan och förstår svenska även om det inte är deras modersmål.

Kunderna har alltid rätt att använda sitt modersmål vid en rättegång. Trots det uppskattar Juntikka att endast två procent av cirka 5 000 brottmål och 800 civilmål går på svenska.

– Det är svårt att säga vad den låga siffran beror på. Ibland kan rättegångarna vara helt tvåspråkiga och ibland är handlingarna på finska och den muntliga behandlingen sker på svenska.

– En del finlandssvenskar talar också så bra finska att språket inte är ett problem för dem. Men det är alltid möjligt att endast tala svenska om man så önskar.

I mötesrummet på första våningen håller kursen på att ta slut. För Anne-Maria Kuosa är det femte året i rad som hon undervisar tingsrättens personal i svenska. Hon är lika glad varje gång hon gör det.

– Jag har motiverade deltagare som uppskattar att de får lära sig svenska. Det är jätteroligt att få jobba med det här.