Annina Suominen 18.12.2022 14:15

Det är nu snart ett halvår sedan den tidigare Åbopolitikern Ida Schauman flyttade till USA för att gå en ettårig magisterutbildning i offentlig förvaltning på Harvard University.

Här, i Cambridge i Massachusetts, bor hon tillsammans med sin make Patrik Gayer som går samma utbildning samt corgihunden Basse.

Magisterutbildningen riktar sig till personer som har minst tio års arbetserfarenhet och är redo att ta nya steg i sin karriär.

– Det är väldigt intressanta studier, vilket förstås inte var oväntat då Harvard är en unik miljö. För mig har det svåraste varit att vänja sig vid att lära sig av andra igen, efter att i många år varit van vid att leda och vara tvungen att svara på olika frågor själv. För mig handlar det om att söka nya perspektiv, säger Schauman.

Hon utexaminerades som politices kandidat i statskunskap med offentlig förvaltning som biämne vid Åbo Akademi år 2011.

Sedan dess har hon arbetat, bland annat som chef för samhällsrelationer på Finlands flyktinghjälp och på Amazon Web Services.

I kommunalvalet 2017 fick hon flest röster av alla SFP-are i Åbo och en plats i stadsstyrelsen. Hon fick även flera röster än kända politiker som Samlingspartiets Minna Arve (numera borgmästare) och De Grönas Janina Andersson.

I kommunalvalet 2021 ställde hon dock inte upp, då hon visste att hon skulle åka till USA för att studera.

Och idag är Schauman alltså på Harvard Kennedy School, en av universitetets elva akademiska enheter.

Varför just Harvard?

– Vi tittade på många skolor, också i Europa, bland annat Science Po i Paris och London School of Economics. Det var viktigt att det skulle vara en ettårig utbildningslinje så att det skulle vara ekonomiskt möjligt och inte bli en för stor paus i karriären. Det som avgjorde var att Harvard i olika undersökningar placerar sig som det bästa universitetet på vårt ämnesområde.

Att söka till Harvard, ett prestigefyllt Ivy League-universitet, var spännande och paret trodde inte att de skulle komma in.

– Men om man en gång söker till olika skolor så kan man ju lika bra försöka.

Ett dyrt universitet vilket krävde stipendium

Schauman tror att den högsta tröskeln som utgör ett hinder för finländare att söka till kända skolor som Harvard, är att man tror att man är sämre än man är.

– Den uppfattningen vill jag gärna motverka. Det är svårt men inte omöjligt att komma in, den finska skolan är otroligt respekterad och ger en bra grund att stå på.

Cirka 5–10 finländare studerar vid universitetet varje år.

Samtidigt är Harvard inte heller ett billigt universitet att studera vid. Priserna för universitetsstudier kan ligga på tiotusentals euro i USA.

Hur man talar om pengar varierar dock stort på Harvards enheter, enligt Schauman.

– Det brukar skämtas om att de som studerar vid Harvard Business School skryter om vem som har mest pengar medan man på Harvard Kennedy School skryter om vem som har minst pengar. På Harvard Business finns det en del som kommer från en rik bakgrund och framför allt härstammar från en generation av företagsledare. De flesta jag själv känner har stipendier och har kommit in på akademiska meriter. Jag är själv också tacksam för att jag fått stipendium av bland annat Fulbright Finland-stiftelsen som täcker mina studieavgifter.

Idén med Fulbright-stiftelsen är att stärka relationen mellan länder och göra det möjligt för internationella studenter att studera i USA så att de sedan kan hämta hem den kunskap de fått.

Wikimedia/Caroline Culler

Brett kursutbud

Utbildningen är en blandning av teori och praktik. Man övar konkret på hur man kan applicera sin kunskap på sitt eget arbete i framtiden.

Många av de kurser som Schauman går utgår från USA:s politik och system.

– Men de är förvånansvärt bra på att bredda ämnet och ta hänsyn till internationella studenter. Vi har till exempel en kurs med en av Obamaregeringens tidigare chefsekonomer, hon är jättebra på att berätta om hur olika fenomen ser ut i Europa men också Asien och Afrika. Vi får också skriva om vår egen region och i höst har jag bland annat skrivit en forskningsuppsats om hur Finland kan öka sin sysselsättningsgrad.

Det är svårt att välja av det breda kursutbudet. Schauman går bland annat en kurs i populism med Pippa Norris, en bekant författare för många som studerat på ÅA.

En kurs i förhandlingsteknik där det konkreta får ta mycket plats är också aktuell.

– Vi har gjort simuleringar varje vecka och förhandlat om allt från fred i Syrien till löner.

Förändringsledarskap är ett annat ämne som intresserar Schauman. På den kursen har man bland annat diskuterat om vad ledare kan göra för att minska polarisering och se till att skapa en genuin förändring i samhället. Jämställdhet, jämlikhet och rasism är teman på kursen.

På våren kommer Schauman också att gå kurser på Massachusetts Institute of Technology.

Många kända föreläsare

Det har genom tiderna gått och går även idag högt uppsatta personer på Harvard. Åtta amerikanska presidenter har utexaminerats härifrån. Många föreläsare är kända och meriterade.

Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfvén har lett en studiegrupp som Schauman har deltagit i, Ashley Judd, skådespelare och aktivist, har föreläst om metoo-rörelsen och Ecuadors president som tidigare studerat på Harvard Kennedy School har berättat om förhandlingarna om fred mellan Ecuador och Peru.

– Jag tycker att det är inspirerande att lyssna på människor som lyckats bygga broar över det som kan tyckas vara oändliga vallgravar och förhandla fram fred, speciellt i dagens polariserade samhälle. Se bara på Tyskland, tänk att det finns en grupp som planerar en kupp mot staten.

Vardagen är fylld med arbete…

Hur ser då en vanlig dag på Harvard ut? Den består förstås av föreläsningar, arbete i små grupper, feedbacksessioner och inlämningsuppgifter varje vecka.

– Arbetsmängden är stor, det är annorlunda än i Europa, men det förväntade vi oss också. Det kanske inte helt representativt för alla kurser, men den här hösten har jag arbetat sex dagar i veckan, åtminstone åtta timmar varje dag. Jag läser 500–1 000 sidor per kurs varje vecka. Det är klart att man kan skippa en del men jag har tänkt att jag är här för att lära mig.

Men, påpekar hon, sist och slutligen uppstår det inte någon magi på Harvard som fungerar på annat sätt än på andra universitet. Många av böckerna som läses och teorierna som studeras är desamma som på andra ställen.

… liksom socialt program

Vid sidan om studierna ordnas det mycket socialt program.

– Vår grupp består av 250 personer. Vi sitter alla i samma båt och går ut på kvällarna. Vi har också åkt på gruppresor, som till Vermont för några veckor sedan. Inför julen är det också många julmarknader i Boston. Förra helgen deltog vi i en winter formal, en bal inför julen.

Av de 250 studerandena kommer 60 procent från utlandet. Flest kommer från Indien men här finns också folk från Spanien, Frankrike, Irland och Latinamerika. Förutom Schauman och Gayer kommer bara en person från Norden, en dansk.

Amerikanska militärer utgör också en del av gruppen. Försvarsmakten bekostar deras utbildning och många satsar på att bli militärattaché eller gå vidare till högre ledarskapsposter.

Något som det inte finns mycket tid för är att sitta i soffan och fundera på livet.

– Efter att ha varit hemma två år under coronapandemin så blev allt socialt liv i USA nästan som chockterapi!

Julen kommer Schauman och Gayer att tillbringa i USA med corgin Basse i en stuga i bergen utanför New York. De ska också träffa en vän i New York.

En annan programpunkt innan julen är att titta på ”Nötknäpparen” på Bostons balett.

– Det är lite extra roligt då det är finska Mikko Nissinen som är konstnärlig ledare på baletten.

Området där Harvard finns är ett av de mest liberala i USA

Då man intervjuar en person som studerar på Harvard finns det många frågor att ställa. Något som omvärlden också undrar är hur det ”egentligen är” i mäktiga världsspelaren USA, där omtvistade Donald Trump meddelat att han ställer upp i presidentvalet igen år 2024.

– USA håller inte på att implodera men det finns en oro och en spänning i samhällsdebatten men också mellan människor. Och det gör att man funderar på hur man kan vrida ner värmen i debatten och komma tillbaka till dialog mellan människor.

Samtidigt nåddes man nyligen av en positiv nyhet i mellanårsvalet, då de flesta kandidater som har fått öppet understöd av Trump har förlorat. Republikanerna har inte tagit kontrollen över senaten som man misstänkte.

– Jag är ingen expert på lokalpolitik men ser det som en signal av republikanerna om att det har gått lite för långt nu, att det inte är bra att stöda dem som förnekar att det förra valet gick som det gick.

Massachusetts, där Harvard finns, är ett av de mest liberala områdena i USA, och Schauman säger att man lever i en demokratisk bubbla där.

– Men av de republikaner jag talat med så är många oroliga för hur det ska gå för deras eget parti, på grund av Trump.

Republikanen Liz Cheney hör till dem som också föreläst på Harvard då Schauman varit där.

– Jag hoppas att mellanårsvalet ska leda till att det finns flera som hon som inte förnekar valet och sätter sitt eget politiska kapital på spel för demokratins skull.

Att USA varit tillbaka på det globala samarbetets världskarta har glatt många. Om Trump återväljs blir det antagligen annorlunda igen.

– Då blir frågan vad gör vi utan USA i världspolitiken? Det är mycket som är aktuellt med Europas strategiska autonomi, säkerhet och försörjningsgrad, inte minst med kriget i Ukraina.

Ukrainakriget diskuteras en hel del i USA och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också talat med Harvardstuderande via en videolänk.

– En del studiekamrater har familj i Ukraina, vi försöker stöda Ukraina på olika sätt genom fundraising-evenemang men också genom att till exempel försöka få in elgeneratorer i landet.

– Ukrainakriget är inte bara en kamp för Ukraina utan också en existentiell kamp för liberal demokrati och det globala samfundet. Om Ryssland är framgångsrikt så är det ett skrämmande budskap till andra auktoritära stater, säger Schauman.

Riksdagsvalet inte aktuellt

En aktuell fråga är också om du tänker återgå till politiken i Åbo eller Finland i framtiden?

– Vi har en regel om att vi inte ska fundera på vad vi vill göra i framtiden innan januari. Man ska aldrig säga aldrig, men just nu har jag inga planer på att ställa upp i val. Men det är klart, jag är ju intresserad av samhällsfrågor och att påverka och förhoppningsvis förbättra världen. Just nu funderar jag mycket på hur vi ska trygga den liberala demokratins framtid i en värld med mera spänningar och snabb teknologisk utveckling.

Riksdagsvalet 2023 är åtminstone inte aktuellt, då Schauman ännu befinner sig på Harvard i USA till slutet av maj.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Annina Suominen
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln